Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
den 8 Juli. Det sista rebellfästet vid Mississippi jemte 6,458
fångar blefvo segrarens byte Unionen beherrskade nu den väl-
diga floden från hennes källor till hennes utlopp och de Kon-
federerade Staterna voro "skurna i tvenne från hvarandra
skilda delar”. Under belägringen hade rebellgeneralen Taylor
intagit Alexandria och Bashear City, som han dock skynd-
samt utrymde efter det Port Hudson dagtingat. Unionsgene-
ralen W, B. Franklin sändes derefter med transportskepp och
kanonbåtar att vapentaga Sabine Pass i Texas, hvilket dock
icke lyckades. Två af kanonbåtarne blefvo den 8 September
tagna af rebellerna, hvarefter de öfrige återvände med oför-
rättadt ärende. Deremot intogs under November månad
Brownsville vid Bio Grande floden och trupper förlades längs
denna flod för att förhindra handeln med Mexiko,
16. Krigshändelser i Södra och Norra Carolina TI Mars
1863 angrep en eskader af unionsflottan det utanför Savannah,
Södra Carolina, liggande Fort McAllister, men lyckades
icke intaga detsamma. Den 6 April visade sig en stark pan-
sarflotta utanför Charleston och angrep påföljande dag rebell-
fästena, hvilka skyddade det af en jernkedja spärrade inloppet
till staden. Pansarskeppen, hvilka tillfogades svåra skador
af rebellernas mot dem rigtade kanoner, nödgades efter en
kort strid draga sig tillbaka. Något nytt angrepp rigtades
sedermera icke mot nämda fästen förr än i Juli månad, då
gen. Gillmore och amiral Dahlgren började " Charlestons be-
lägring”, som varade i 13 år. Unionstrupperna satte sig först
i besittning af Folly-ön, uppförde starka batterier å densamma
samt började beskjuta rebellernas försvarsverk å Morris ön.
Sedan dessa blifvit förstörda gingo unionstrupperna öfver sun-
det och fattade fast fot å den sistnämda ön, under det rebel-
lerna drogo sig tillbaka till det å öns norra ända liggande Fort
Wagner. Den 11 och 18 Juli försökte gen. Gillmore med
storm intaga detta fäste, men blef med stor förlust tillbakasla-
gen. Han skred då till en formlig belägring samt började med
sitt grofva belägringsartilleri beskjuta Ta Wagner, Battery
Gregg och Fort Suhiteri Samtidigt dermed bombarderade :
fören det på fyra mils afstånd från unionsbatterierna lig-
gande Charleston. Den 6 September utrymde rebellerna de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
