Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
närmare omslöto unionshärarne hans omkring hufvudstaden
liggande starka förskansningar. Sedan en del af jernvägarne,
som ledde till staden, kommit i gen. Grants händer hotades
sydstatsförbundet derjemte med bankrutt. 20 af Konfederc-
rade Staternas pappersdollars hade under månader förut varit
i värde lika med 1 dollars i guld; nu sjönk värdet till 30
cents eller med andra ord, hvarje pappersdollar var värd 23
cents och äfven detta låga värde sjönk ytterligare efter en
tids föftopp till 13 cent,
Nästan dagligen utkämpades under de följande månaderna
mer eller mindre blodiga strider i närheten af Petersburg och
Richmond. Endast några af de vigtigaste kunna här om-
nämnas. I slutet af Juni intogo unionstrupperna en förskan-
sad ställning norr om Jamesfloden, ofvan om Malvern Hill,
vid ett ställe kalladt Deep Bottom, och försvarade densamma
mot alla fiendens anfall Den 30 Juni sprängdes ett af Peters-
burgs starkaste fästen med 200 man ? luften, hvarpå unions-
trupperna försökte genom stormning "bryta sig igenom fien-
dens försvarsverk”, men försöket misslyckades fullkomligt.
(De stormande förlorade öfver 5,000 man). Den 18 Augusti
lyckades deremot en unionskår sätta sig i besittning af Wel-
don-jernvägen, hvilken förenar Weldon med Petersburg och
Ricbmond, och rebellerna förmådde icke sedermera, trots alla
ansträngningar, att med vapenmakt återtaga densamma. Un-
der påföljande månad intog gen. Butler ett vigtigt rebellfäste
norr om Jamesfloden, hvarefter en skarp strid egde rum vid
Hatchers Run den 27 Oktober. I dessa och de öfriga stri-
derna, hvilka utkämpades i närheten af Petersburg och Rich-
mond före ärets slut, förlorade unionsarmeen nära 40 000
man, rebellerna binkiins 20,000.
6. Rebellernas tredje febr att G i Maryland; gen. Sheridans
strider i Shenandoah-dalen. Sedan gen. Hunter nödgats åter-
tåga till Westra Virginien gaf gen. Lee order till gen. Barly, att
denne skulle med 20, 000 man tåga mot norr och för tredje
gången inbryta i nordstaterna. Lee hoppades, att han skulle
kunna genom denna djerfva manöver förmå gen. Grant att
upphäfva Richmonds belägring och skynda Washington till
undsättning, helst som sistnämde stad vär i nästan fullkomlig
21
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
