Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 | 3
Johan Wilkes Booth 1). Bland hans medbrottslingar voro
D. C Harold, L, Paine (Powell), som Försökte mörda stats-
ministern, G. A. Atzerott, som skulle mördat vice presidenten
och fru M. E. Surratt, hvilkens hus i Washington varit mör-
’ darnas mötesplats De tre sistnämde voro redan den 20 April
arresterade tillika med andra misstänkta personer. Booth och
. Harold kunde deremot icke påträffas förr än 11 dagar efter
mordet. Båda hade begifvit sig från Washington till östra
stranden af Potomac-floden å andra sidan Surrattsville. Sedan
de varit dolda härstädes omkring en vecka, gingo de öfver
floden in i Virginien och gömde sig i en landtbrukares lada
nära Port Royal. Den 25 April kom öfverste Baker med en
kavalleritrupp och omringade ladan samt uppmanade Booth
och Harold att gifva sig till fånga. Den sistnämde åtlydde
uppmaningen, men Booth vägrade. Ladan blef då antänd och,
när Booth derpå försökte att störta ut genom dörren, blef han
skjuten af sergeant Boston Corbett. "Säg min moder, att jag
dör för mitt land” voro bland de sista ord, som Lincolns mör-
dare yttrade här i lifvet. Hans medbrottslingar stäldes inför
ena domstol i Juli. Fyra af dem (Harold, Atzerott, Powell
och fru Surrat) dömdes till döden och afrättades; fyra dömdes
till lifstidsfängelse
Vice presidenten And. Johnson aflade få timmar efter Lin-
colns död embetseden och vardt dermed Förenta Staternas
president 2). Den inre pragmatismen i mördarnes svarta dåd
1) Johan Wilkes Booth var född 1839 och var broder till den be-
römde skådespelaren Edwin Booth. Hans plan var ursprungligen att
taga presidenten till fånga, men efter en tid slog han denna plan ur hågen.
I en efterlemnad skrifvelse förklarade han bland annat, att slafveri var
den största välsignelse som Gud skänkt ett land, att alla abolitionister
förtjenade samma öde som Johan Brown, till hvilkens gripande och af-
rättning han efter förmåga bidragit. I en annan skrifvelse yttrade han
efter verkstäldt dåd, att han förföljdes för det han i likhet med Brutus
och Tell dödat en tyrann, att han tviflade på förlåtelse för sitt brott, hvil-
ket han dock icke ånzrade 0. s. v.
2) And. Johnson var född den 29 Mars 1808 i Raleigh, Norra Caro-
lina. Hans föräldrar voro mycket fattiga. Vid 10 års ålder sattes han
i skräddarelära och arbetade i detta yrkei 7 år. På lediga stunder lärde
han sig att läsa, flyttade 1828 till Greenville, Tennessee, ingick i äkten-
skap och valdes påföljande år till ålderman, 1841 till medlem af statens -
lagstiftande församling och 1843 till kongressman. Han var en trofast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
