Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visor - Lillemor. En Marstrandsidyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Där möter jag hvarenda dag, om solig, min allra bästa vän — en stund så rolig!
Hon är. . . »En hon?», du spör! En löjlig fråga! Hvad annat skulle dit mig locka tåga?
Jag säger du och smeker hennes kinder, och detta utan allra minsta hinder; hon är min sol — ja, hon är säkert mångens, men nu hon är blott min och denna sångens!
Hon ler så godt, af glädje glittrar ögat
— ett vinterny, som nyss från himlen snögat; förbi min syn ibland hon tycks mig draga som en prinsessa i en vacker saga.
Hon vinkar käckt med knubbiga små händer, hvari en leksaksbjörn hon varsamt vänder. . . . Men, trots din björn — jag så’na respekterar —, du vet ej, liten, hur du mig charmerar!
Tro ej för dig jag glömt de andra små, som bygga sina slott i parkens vrå, men Lillemor, det goda hjärtats dotter, nog delar med sig af min visas »godter»!
Vi skiljas snart. Så uti lifvet går det; men du skall tro, då du en gång förstår det, att visan är, fast alltför billigt, priset för några solskensdar i Paradiset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
