Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Reformarbetet i full gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrättas på de ställen, der befolkningen var så fattig, att
de kommunala myndigheterna ansågo en afgiftsfri
undervisning oundgänglig.
Billen blef först gynsamt mottagen. Men denna
enhällighet i åsigt varade ej länge. När Forster började
undersöka folkundervisningens dåvarande tillstånd i
England, fann han, att det redan fans ett system af skolor,
underhållna af de olika religiösa bekännelserna:
statskyrkan, den katolska kyrkan och andra trossamfund. Hans
afsigt var nu att, så vidt möjligt, upptaga alla dessa skolor
i sin plan, att så att säga göra dem till filialer af statens
undervisningssystem. Men han måste tillika göra några
eftergifter åt de religiösa grundsatser, på hvilka dessa
skolor voro bygda. Det kunde ej falla honom in att med
ett enda penudrag förvandla dem alla till verldsliga skolor.
Han ämnade derför häfva svårigheten genom bestämmelser,
som förbundo hvarje skola af detta slag, hvilken erhöll statens
understöd eller erkännande, att i sin stadga upptaga en
»samvetsparagraf», i kraft hvaraf föräldrars och barns
religiösa öfvertygelse skulle bli samvetsgrant respekterad i
den undervisning, som meddelades under de regelbundna
skoltimmarna.
I denna punkt skilde sig nonkonformisterna som en
man från regeringen. De uppstälde den grundsatsen, att
intet statsunderstöd af hvad slag som helst kan gifvas åt
några andra skolor än dem, som ledas efter strängt
verldsliga och konfessionslösa grundsatser. Den grundsats, från
hvilken de utgingo, var den, att statens understöd, som
åstadkommits genom bidrag af medborgare tillhörande alla
trosbekännelser, endast bör gifvas för en sådan
undervisning, om hvilken landets allmänna mening är fullkomligt
ense. Staten borde ej, sade de, utkräfva bidrag af juden
för undervisning i kristendom; den protestantiske
skattdragaren borde ej tvingas att betala för katolska barns
undervisning i deras trosläror; och lika litet borde den
irländske katoliken i London och Birmingham åläggas att
på något sätt bidraga till undervisning i en protestantisk
troslära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
