Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska språket - Form- och satslära - Verbets numerus - Verbets tempus - Hjälpverb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två eller flere subjekt äro förenade med och, samt
eller både-och, sättes predikatet i pluralis, äfven
om hvartdera af subjekten står i singularis: Gossen
och flickan leka. Råg, hvete, korn och potatis
växa odlade. Äro subjekten förenade med någon
annan konjunktion, rättar sig predikatet efter det
närmaste subjektet: Hvarken rik eller fattig undgår
döden. Antingen jag eller mina medarbetare skola resa
till Paris. Så väl ’glädjen som sorgen förgår. Har
satsen ett skenbart och ett verkligt subjekt, rättar
sig predikatet efter det skenbara subjektet: Det kom
mänga resande. Det gifves många sorger.
Äro subjekten ej af samma person, rättar sig
predikatet efter l:sta personen framför den 2:dra
och efter 2:dra framför den 3:dje: Du och jag skola
hjälpa hvarandra. Du och din kamrat skolen hjälpa mig.
Verksamheten eller tillståndet, som genom verbet
utsäges, kan anses förlagd antingen till närvarande
tid, presens: arbetar, sofver, eller förfluten
tid, preteritlim: arbetade, sof, eller framtid,
futurum: skall arbeta, skall sofva. I hvartdera
af dessa tre fall kan handlingen eller tillståndet
uppfattas såsom någonting pågående eller någonting
afslutadt. Härigenom uppkomma sex olika tidsformer,
templlS, nämligen: Presens, som utmärker, att något
sker: arbetar, sofver; Perfektum5 som utmärker,
att något har skett: har arbetat, har sofvit;
Imperfektum, som utmärker, att något skedde: arbetade,
sof; PluskYamperfektum, som utmärker, att något hade
skett: hade arbetat, hade sofvit;
Futurum, som utmärker, att något skall ske: skall
arbeta, skall sofva; Futurum exaktum, som utmärker,
att något skall hafva skett: skall hafva arbetat,
skall hafva sofvit.
Handlingen eller tillståndet kan äfven tänkas såsom
i förfluten tid förestående (utmärka forntidens
framtid), antingen pågående eller af slutad. Härför
bildas tvenne tempusf ormer:
Futurum preteriti: skulle arbeta, skulle sofva;
Futurum exaktum preteriti: skutte hafva arbetat,
skulle hafva sofvit.
Af dessa tempus kunna endast två, presens och
imperfektum, uttryckas genom verbets böjning. Dessa
tempus kallas enkla. De öfriga kallas sammansatta. För
att uttrycka, att handlingen är afslutad, användes
jämte hutVudverbet ett särskildt verb hafva och för
att utmärka framtid begagnas verbet skola. Sådana
verb, hvilka tillsammans med hufvudverbet användas
för bildandet af olika verbalformer, kallas hjälpyerb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
