Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aritmetik - Talsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aritmetik.*)
Allt det, som genom likartade delars tilläggande
eller borttagande kan ökas eller minskas, kallas
storhet. Matematik är läran om storheterna. Storheter
äro af två slag: sådana, som hafva utsträckning i
rummet, och sådana, som beteckna en myckenhet eller
ett antal. Läran om de förra kallas geometri och
läran om de senare jämte deras användning aritmetik,
räknekonst (sifferräknelära).
Talsystemet.
Ett tal är sammanfattningen af ett antal enheter
eller ett antal delar af en enhet. Talen i och för
sig angifva blott huru många, men de användas oftast
till att dlirmcd beteckna antalet enheter af någon
storhet (kronor, meter o. s. v.) eller antalet delar
af densamma. Enligt bruket kallas talen i förra fallet
obenämnda, i senare fallet benämnda.
Det första talet är enheten själf eller ett. Lägges
därtill en ny enhet, erhålles tvä; ännu en, tre
o. s. v. ända till nio. På detta sätt uppkomma de
nio första talen, för hvilka användas följande tecken
och namn:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9.
ett (en), två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio.
Med dessa taltecken (siffror) tillika med
hjälpsiffran 0, noll (intet), kan man beteckna hvilket
antal som helst.
Lägges ett till nio erhålles tio, hvilket antal
betraktas såsom en ny sammansatt enhet, enhet af andra
ordningen. Denna enhet kallas tiotal och betecknas med
en etta i andra rummet från höger (åt vänster). På den
enkla enhetens, entalssiffrans, plats sättes noll;
således betecknas antalet tio med 10. Två sådana
enheter af andra ordningen utgöra två-tio, tjugu,
och tecknas 20; tre tiotal utgöra tre-tio, trettio,
och tecknas 30 o. s. v. ända till nio tiotal, nittio,
som tecknas 90.
*) Då här följande öfversikt af aritmetiken och
geometrien icke är afsedd för barn och ej heller
har till uppgift att utgöra en exempelsamling,
hafva endast sådana exempel intagits, som tjäna att
direkt belysa framställningen. Exempel för öfning
kunna hämtas ur tillgängliga exempelsamlingar.
Utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
