- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:131

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Inledning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växter; de hvita blodkropparna hos människan och
de högre djuren företaga vandringar genom kroppens
väfnader. Då en organism dör, utstrykes så att
säga summan af alla cellernas lif, den gemensamma
yttringen däraf upphör, men hvarje cell bibehåller
dock lif ännu någon tid. Och ju lägre vi nedstiga
inom djurvärlden, desto längre blir denna tid. En
del infusionsdjur kunna vara skendöda i åratal och
därefter väckas till lif genom en droppe vatten. Så
äfven inom växtriket. Fröna bibehålla under åratal
lif och grobarhet, och en på marken liggande afhuggen
pilstam uppsänder talrika grönskande skott. - Cellerna
äro således lefvande, de upptaga och smälta födan,
de växa och föröka sig o. s. v., hvarför också har
yttrats, att djuret, växten icke är en individ, utan
en samling individer. Fullständig död skulle då ej
inträda hos en organism i och med detsamma de yttre,
synliga lifs-företeelserna upphöra, utan först då
lifvet slocknat hos alla de millioner celler, af
hvilka den är sammansatt.

Men om vi således kunna framställa en någorlunda
antaglig hypotes[1] om hvar lifvet har sitt säte,
så famla vi fortfarande i mörkret, då frågan blir,
hvad det är. Vi kunna visserligen tänka oss lifvet
i alla de små cellerna som helt små krafter, hvilka
uppgå i och förenas till en stor kraft, som vi kalla
lifvet och hvars verkningar vi uppfatta med våra
sinnen. Men skola vi jämföra denna kraft med andra
kända naturkrafter, råka vi åter ut för svårigheter, i
det att jämförelsepunkter saknas. Endast om vi antaga,
att lifvet vore besläktadt med elektriciteten, finna
vi några likheter, särskildt i fråga om nervsystemets
inverkan på musklerna. Inom växtriket är svårare
att finna motsvarigheter. Måhända äro de köttätande
växternas rörelser och en del växters sömn beroende
på elektro-kemiska strömmar.



[1] Hypotes - en på sannolikheter grundad vetenskaplig
gissning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free