- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:145

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Allmänna betraktelser. - Om djursamhällen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturliga förklaring däruti, att påfågeln låter
höra sin gälla stämma, så snart han förnimmer
något misstänkt, och sålunda tjänar som väktare åt
tigern. Äfven gässen äro särdeles vaksamma: husets
folk går obe-hindradt bland dem, men kommer en
främmande, skocka de sig vid grinden och vilja icke
släppa in honom. En tysk naturforskare, som gärna
ville vara närvarande vid ett »storkting», undveks
af de kloka fåglarna, till dess han hittade på att
anlägga kvinnodräkt, hvarpå de läto honom komma ganska
nära. De visste nog de, att fruntimmer sällan bruka
skjutvapen. - Bland de lägre djuren blifva exemplen
på beräknade handlingar naturligtvis färre, hvarjämte
det blir än svårare att afgöra, huruvida instinkt
eller eftertanke ligger till grund för handlingen.

Slutligen må ock nämnas, att det finnes forskare, som
helt och hållet förneka instinkten. Allt hvad djuren
företaga sig är enligt deras åsikt grundadt dels på
vana och efterhärmning, dels på beräkning. Därför göra
ock djuren vissa framsteg, uppfinna förbättringar
i byggandet af sina bon o. s. v. Ett af de exempel
härpå, som pläga anföras, är följande: En fransk
naturforskare kom att jämföra en del svalbon,
som insamlats för 50 år sedan, med sådana, som
blifvit byggda i våra tider. Han fann då betydande
olikheter. De gamla bona utgjorde fjärdedelen af ett
klot, voro trånga och hade ett litet flyghål. De nyare
bona äro ovala till formen och hafva bred Öppning,
hvarigenom de blifva rymliga och luftiga; de unga
fåglarna ligga liksom på en balkong, hvarifrån de
skåda ut i världen. Här har således en förändring
till det bättre inträdt.

Om djursamhällen.



I det föregående är nämndt, huruledes dels instinkten,
dels vissa yttre orsaker förmå djuren att sluta
sig tillsamman och bilda stater eller samhällen, i
hvilka individerna icke blott lefva jämte hvarandra,
utan ock utföra gemensamma arbeten.

Bland däggdjur är redan bäfvern omtalad. Ett annat
äfvenledes till gnagarnas ordning hörande djur, som
bildar samhällen, är den s. k. prärihunden. Denna
är ett murmeldjur, som lefver i otaliga skaror på
Amerikas grässlätter. Hela dagen kan man färdas
fram mellan dessa djurs bostäder, som bestå af
hålor med framför liggande jordhögar. På dessa
högar sitta ofta själfva djuren, som till storlek
och utseende likna kaniner, hållande f rambenen
likt armar i kors öfver bröstet, eller ock springa
de beställsamt af och an på de väl upptrampade
vägarna. Det märkvärdigaste med -dessa djur är
dock, att de dela sin bostad med två högst olika
kamrater, präriugglan och Enhvar sin egen lärare. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free