- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:151

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Om djursamhällen. - Förklädnad och skyddande likhet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att våra svin äro fria från parasiten - ty det
äro de icke - utan på att vi koka eller steka
fläsket väl och sålunda döda de farliga smådjuren.

Förklädnad och skyddande likhet.



Djurens kroppsbetäckning är högst växlande. I stort
sedt gäller såsom lag: ju kallare klimat ett land har,
desto tjockare och varmare dräkt bära djuren. Undantag
finnas. Till dessa hör i främsta rummet människan,
som inom alla klimat har klen hårväxt, men i
stället förstår att medelst kläder skydda sig för
kölden. Däggdjuren äro i allmänhet täckta af hår;
några äro nakna, såsom elefant och hval, eller
skyddade af benplåtar och fjäll, såsom bältor och
myrkottar. Håren fällas om våren eller både höst
och vår och ersättas af nya, hvarigenom åstadkommes
en tjockare dräkt för vintern och en tunnare för
sommaren. Stundom är också färgen olika under olika
årstider. - Fåglarnas fjädrar äro att anse såsom
greniga hår och ombytas hvarje höst. De gamla, slitna
fjädrarna affalla då, och fågeln får en vinterdräkt,
ej sällan mycket olik sommardräkten. Detta fjäderbyte
kallas ruggning. På våren ruggar fågeln åter, eller
ock sker blott en s. k. brämfällning, som består
däruti, att fjädrarnas spetsar affalla, hvarvid
dräkten blir tunnare och förut dolda, bjärtare
färger framträda (t. ex. hos bofinken och andra
småfåglar). Detta sistnämnda förhållande förtjänar
att särskildt anmärkas, emedan det inträder under
parningstiden, och de klarare färger, med hvilka
hanen då prunkar, jämte den vidt omkring hörbara
sången hjälpa honan att finna en make*).

Kräldjuren skyddas af hornartade plåtar, fiskarna af
fjäll, grod-djuren äro nakna. Insekter, kräftdjur och
spindlar omslutas af en kalk- eller hornartad hud,
på hvars insida musklerna äro fästa. Hos snäckor och
musslor är djuret omgifvet af en mjuk hud (manteln)
och ligger tämligen fritt inom ett eller två
kalkskal. De lägst stående djuren sakna i allmänhet
skalbetäckning. - Vi skola tillse, hvilken nytta
djuren kunna hafva af sin olika kroppsbetäckning.

Först är det då klart, att de varmblodiga djuren -
däggdjur och fåglar - af sin beklädnad, som är
en dålig värmeledare, skyddas mot värmeförlust
vid kall väderlek. Också äro dessa djur i rörelse
äfven om vintern; endast ett fåtal däggdjur sofva
(bjÖrn; igelkott) eller ligga i dvala (murmeldjur,
fladdermöss). De kallblodiga ryggradsdjuren ligga i
dvala, de lägre djuren - från insekterna och nedåt -
dö om hösten eller öfvervintra i ett ringare antal.

*) Honorna hafva anspråkslösare färgteckning och
sång, hvarigenom de, eom hafva det viktiga varfvet
att rufva äggen, lättare undgå sina fiender.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free