Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Förklädnad och skyddande likhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Då rapphönsen »trycka» på en af me j ad åker, undgå
de t. o. m. dufhökens skarpa* öga; fågelhonor,
som rufva sina ägg på marken, äro ofta spräckliga
(tjäder, orre). En del nordliga djur, hvilka såsom
isbjörnen vistas bland snö och is, äro alltid hvita;
andra växla färg efter årstiden och äro hvita om
vintern och brunaktiga om sommaren, t. ex. fjällräf,
hermelin, hare. Räfven, vargen och ekorren blifva
vintertiden grå. Riporna hafva olika dräkter för
olika årstider. Om sommaren äro de spräckliga
med öfvervägande brunt och gult. På vintern få de
snöns färg för att kunna undgå sina värsta fiender:
fjällräfven och fjällugglan. Men på det att dessa icke
må svälta ihjäl, utan kunna smyga sig på riporna, få
äfven de hvit beklädnad, hvarjämte ripan ej sällan
förrådes af ett par svarta stjärtpennor. Naturen
icke blott skänker skydd åt den förföljde, utan
tillgodoser också förföljarens behof. Kolibri eller
honungsfåglarna, som, sökande efter insekter,
fladdra omkring bland blommorna, kunna på grund
af sina lysande färger lätt förblandas med dessa
Papegojorna, som vistas bland trädens lof verk, äro
oftast gröna. Tigerns svarta tvärband äro icke utan
mening; de likna på ett förvillande sätt skuggan af de
vass- eller bamburör, bland hvilka han smyger omkring.
Gramla världens pantrar och Amerikas jaguarer hafva
en annan färgteckning, bestående af svarta ringar på
gul botten. Denna gifver dem väl intet skydd nere på
marken, men så mycket bättre i träden, och där vistas
de också gärna.
Bland fiskarna äro i synnerhet flundrorna
anmärkningsvärda. Dessa äro, som bekant, platta
och vistas vid hafsbottnen, hvarvid de vända den
s. k. »blindsidan» nedåt och den med båda ögonen
utrustade »ögonsidan» uppåt. Denna senare liknar
bottnen till den grad, att man ej kan se fisken, då
han ligger stilla. Rödspottan har t. o. m. en mängd
rödgula fläckar, som likna småstenar och göra likheten
ännu mer förvillande. - Djuren tyckas också veta, på
hvad sätt de äro skyddade, och undvika sådana ställen,
där de sticka af mot omgifningen. Detta ser man kanske
tydligast hos insekterna. På marken, på träden lefva
de, i synnerhet inom tropikerna, i tusenden och åter
tusenden, som ögat svårligen upptäcker. Af sandlöpare
(Cicindela) finnas många arter i alla världsdelar. I
vårt land uppehåller sig på gräsmark en grön art,
på hafsstränder en gul. På Malajska öarna finnes
en hvit art på korallsanden vid kusten, en svart på
basaltgrund. Dagfjärilarnas vingar äro ofvan grant
färgade (för att könen lättare skola finna hvarandra);
undre sidan är mattare. Då de sitta stilla, hålla
de vingarna upprätt och blifva därigenom svårare
att upptäcka. Inom tropikerna finnas fjärilar, som,
då de sätta sig, fullkomligt likna vissna blad. I
Ostindien lefver det med kakerlackorna besläktade
vandrande bladet, som lefvande är grönt, men efter
döden gult och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
