Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Djurrikets indelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
ormarna, tröga djur med hornartade ringar på stjärten,
allmänna i de varma delarna af Amerika; glasögonormen,
som kan blåsa upp halsen, hvarvid på, densamma synes
en teckning, liknande ett par glasögon (Ostindien);
huggormen m. fl. De giftiga ormarna föda ungar. Bland
giftlösa ormar märkas snokarna, af hvilka i vårt land
finnas 2 arter, den
ena med hvitgula fläckar på halsen, jätteormarna
(Ostindien) och kungs- eller boa-ormarna (Amerika),
hvilka senare hafva små, förkrympta bakfötter
samt kunna blifva 5-7 m. långa. De större ormarna
sönderkrossa sitt byte, innan de företaga det
mödosamma arbetet att svälja det. Berättelser om huru
de sluka bufflar, hästar och människor äro osanna. De
angripa på sin höjd djur af ett fårs storlek.
2 ordningen, Ödlor. Långsträckta djur, som
vanligen hafva 4 fötter. Några få släkten hafva
2 eller 4 förkrympta lemmar; vår vanliga ormslå
är fotlös. Ödlorna lefva af insekter och smådjur;
ingen art är giftig. Ex.: ormslån eller kopparormen,
känd för sin bräckliga
Boaorm och skallerorm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
