Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Andra avdelningen: Växtriket - Växternas indelning. - B. Fanerogamer eller fröväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
två- och fleråriga rötter. Näringsvätskan (safven)
stiger i synnerhet om våren med stor kraft
upp i stammarna; den behöfves då för knopparnas
utveckling. Den stiger från cell till cell (äfvensom
i de rörfor-miga »kärlen», hvilka löpa ut i bladen
och där bilda ett nät af ådror). Saftströmningen är
hos några så stark, att man kan borra och »tappa»
träden (björk, sockerlönn). Orsaken till att safven
stiger upp i träd på ända till 100 meters höjd är i
främsta rummet att bladen utdunsta vatten och detta
oupphörligt ersattes nedifrån.
Växtens näringsmedel äro dels gasformiga (kolsyra),
som upptagas af bladen, dels flytande (vatten),
som upptagas af rötterna. Vattnet
Banianer.
innehåller lösta salter, som jämte kolet bilda
växtens väfnader. Af sådana salter äro föreningar,
innehållande kväfve (ammoniak), svafvel, fosfor, järn,
kalium, kalcium och magnesium, de viktigaste. Vid
gödning af åkerjord tages hänsyn härtill, så att
man tillför åkern just de ämnen, som felas. Rötterna
af söndra kolsyra och oxalsyra och verka därigenom
upplösande på själfva klippan. - Såsom särskildt
slag af rötter må nämnas luftrötterna hos vissa
palmer, inurgrönan o. a., hvilka ej äro afsedda att
upphämta näring, utan att stödja växten. Hos indiska
banianfikonträdet förlängas grenarna oupphörligt och
nedsänka därunder luftrötter i marken; därigenom kan
ett enda träd bilda en hel skog.
Enhvar sin egen lärare. I.
^4,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
