Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Tredje avdelningen: Växternas och djurens utbredning - Afrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vintern nyttjas till dragare. Af de talrika fåglarna
förvåna alkfåglarna genom den mängd, hvari de under
häcktiden samlas på de s. k. fågelbergen. Vore icke
nederbörden så betydlig, skulle guanolager hafva
bildats där lika väl som i Sydamerika.
De arktiska landen hafva icke alltid varit så fattiga
på organiskt lif som nu. Under den s. k. tertiärtiden
betäcktes de med ståtliga skogar af ek, valnöt,
kastanje m. fl., ja, äfven vinrankan trifdes där.
I likhet med Gamla världen har Nya världen sitt
skogsområde, som utbreder sig söder om tundran och
omfattar större delen af Nordamerika (utom Mexiko
och slätterna väster om Mississippi). I väster,
alltså vid Stilla hafvets kust, har denna mest
af barrskog betäckta region ett särdeles mildt,
om också något regnigt klimat. Samma breddgrad,
på hvilken Stockholm ligger, saknar där vinter. -
Söder om Kanadiska sjöarna odlas hvete i stor skala,
söder därom majs. Närmare Mexikanska viken odlas
bomull och sockerrör.
Ännu så länge äro pälsdjuren af största vikt för dessa
trakter, men sedan pälsjägarne börjat använda stryknin
i stället för bössa och giller, aftager deras antal
hastigt. Man återfinner här obetydligt förändrade
samma former som i Gamla världens skogsområde, sålunda
björn, varg, räf, mård, j arf, bäfver o. s. v. Den
amerikanska älgen liknar fullkomligt vår art. Bland
egendomliga djur må nämnas den fruktade grislyn
eller gråbjörnen, sjubben eller tvättbjörnen samt
hafs-uttern, som lämnar det dyrbaraste af alla skinn.
Mellan Mississippi och Klippbergen utbreder sig
präriområdet; ordet präri betyder äng, och därmed
antydes florans karakter. Pra-rierna äro sällan
jämna, utan oftast vågformiga; här och där står en
trädgrupp, eljest är allt gräs (»buffelgräs») och
blommor. Ärtväxter och korgblom st riga örter äro
talrikast. Bland de senare finnas många arter gråbo
eller malört, astrar och solrosor. Särdeles intressant
är kompassväxten, hvars blad peka mot norr och söder,
men aldrig växa i de andra väderstrecken. Stäpper
och ökenartade trakter med saltsjöar eller med marken
liksom of ver snöad af saltkristaller träffas i Utah,
Arizona m. fl. af de västliga trakterna. De djur, som,
undantagande gräshopporna, oftast anträffas, äro de
kolonivis lefvande prärihundarna och de ohyggligt
tjutande, men fega prärivargarna. Det amerikanska
lejonet, puman eller kaguaren, genomströfvar vida
trakter, ända till 55 ° n. br.; jaguaren uppträder
i västra Texas. Den förre skyr människan, den senare
icke. Bisonoxen, ofta kallad buffel, är numera nästan
utrotad. Prärihöns och vandringsdufvor äro allmänna. I
många af floderna finnas krokodiler, här kallade
alligatorer. Af insekterna hafva fylloxeran eller
vinlusen, hvars larver lefva på vinran-kans rötter,
och koloradoskalbaggen, som förstör potatisblastern,
gjort sig sorgligt ryktbara äfven i Europa, dit
de inkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
