Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Tredje avdelningen: Växternas och djurens utbredning - Tillägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
försöken att med andra teorier ersätta selektionsläran
såsom förklaringsprincip för descendensteorien ej
lyckats vinna allmännare erkännande.
Descendensteorien i den af Darwin och hans
efterföljare utarbetade form, af hvilken vi här
blott kunnat meddela några korta antydanden, har
verkat reformerande och befruktande på biologiens
alla områden.
Redan äldre naturforskare (v. Baer) hade uppmärksammat
den likhet, som vissa foster- och larvstadier
hos högre djur förete med vissa lägre djur i
fullt utbildadt skick. Nyare undersökningar på
embryolo-giens*) område hafva framdragit en stor
mängd fakta, som endast kunna vinna en naturlig
förklaring genom det antagande, att hvarje individs
utveckling är att betrakta som ett sammandrag af
ifrågavarande arts historiska utveckling, d. v. s. den
utveckling dess stamfäder undergått. Med hvarje annan
uppfattning är det nämligen oförenligt, att på olika
fosterstadier organisationsförhållanden uppträda,
som ej betingas af något som helst lifsvillkor och
som åter försvinna före utvecklingens afslutning, samt
att ju yngre fostren af skilda djurformer äro, desto
mera likna de i allmänhet hvarandra. De tidigaste
utvecklingsstadierna af de högre ryggradsdjuren,
däggdjur, fåglar och kräldjur, äro hvarandra så
lika, att ingen, som ej känner det ifrågavarande
fostrets ursprung, förmår afgöra, hvilken af dessa
djurklasser det tillhör. Dessutom äro de alla
försedda med några egendomligheter, som sedermera
helt och hållet eller delvis åter försvinna,, men som
återfinnas hos de lägsta ryggradsdjuren, fiskarna,
under hela lifvet. Sålunda uppträda under ett visst
utvecklingsskede hos alla ryggradsdjurs foster
å halsens sidor springor, hvilka äro skilda genom
bågar från hvarandra och genom hvilka svalget således
kommer att stå i omedelbar förbindelse med den yttre
världen. Medan nu hos fiskarna andedräktsorganen,
nämligen gälarna, utveckla sig ur den dessa springor
beklädande hinnan och vinna fäste å bågarna - hvarför
man talar om gälspringor och gälbågar - undergår
däremot hela denna apparat hos de högre djuren
(kräldjur, fåglar och däggdjur), hvilka andas genom
lungor och sålunda ej hafva behof af några gälar,
under fosterutvecklingens lopp en tillbakagående
utveckling, d. v. s. gälspringorna, i hvilka aldrig
några gälar uppkomma, tillsluta sig och gälbågarna
försvinna. De få delar af denna gälapparat, hvilka
hos de högre djuren kvarstå under hela lifvet, hafva
betydligt ombildats och trädt i andra funktioners
tjänst, de hafva undergått en s. k. funktionsväxling
(jämför noten å sid. 278). Sålunda kvarstår hos alla
(människan inbegripen) den öfversta delen af främsta
gälspringan, ur hvilken framgått yttre hörselgången,
mellanörat och den s. k. öron-trumpeten (~ ett rör,
genom hvilket mellanörat står i förbindelse med
svalget), äfvensom delar af de främsta gälbågarna,,
som ombildats
*) Embryologi = läran om individens utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
