Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geologi - Vulkanism och Vulkaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Med de nu nämnda är emellertid ej listan slut på de
europeiska vulkanerna och vulkauområdena. Så kan
vidare nämnas Santorin-gruppen i Egeiska hafvet,
hvarest stora vulkaniska utbrott och omgestaltningar
ägt rum i historisk tid. Äfven flere öar i den
grekiska arkipelagen äro vulkaniska, såsom Milos,
Kos och Nisyros, som i femtonde seklet hade utbrott
och äfven senare visat spår af verksamhet.
Innan vi lämna de europeiska vulkanerna, förtjäna
vidare de rader af utslocknade sådana att nämnas,
hvilka till icke ringa antal förekomma inne i
fastlandet.
På en hög platå midt i Frankrike resa sig en mängd
vulkaner med väl utbildade kratrar, i Auvergne finnas
sålunda ej mindre än 3 vulkanrader och ännu andra
finnas i Velai och Vivarais. Under historisk tid har
ingen af alla dessa haft något utbrott; men sådana
hafva dock fortgått ända till den tid, då människan
uppträdde på jorden, ty i tuff från vulkanen Denise
i Haute-Loire har man träffat ben af människa och
åtskilliga däggdjur tillsammans.
I trakten af Rhen finnas äfven en mängd utslocknade
vulkaner, som äro fördelade på två hufvudsträckor i
Éifel och omkring Laaeher-sjön, som är en vattenfylld
krater.
På tal om utslocknade vulkaner får ej förbigås att
äfven Sverige har att uppvisa sådana i jämförelsevis
icke ringa mängd. I Skåne finnas sålunda en mängd
väl utpräglade vulkankäglor med talrika lavaströmmar
utgående från de nu fullständigt igenstoppade och
dymedelst försvunna kratrarna. I Småland vid sjön
Mien hafva vidare upptäckts spår af en vulkan, och
slutligen är en annan sådan att omför-mala vid sjön
Dellen i Helsingland.
I Böhmen och Schlesien samt på några andra ställen
i Europa finnas slutligen flere utslocknade
vulkankäglor.
I Asien finnas vulkaner i Kaukasus, Mindre Asien,
Persien, Syrien och Mandschuriet.
Såsom redan ofvan antydts, ligga vulkanerna oftast
ordnade i rader efter stora spricksystem, som
genomdraga jordskorpan. Jordens ojämförligt största
vulkankedja är den, hvilken liksom en stor gördel
omgifver Stilla-hafs-kusten. Denna vulkangördel
börjar på Nya Zeeland och fortsätter öfver Yiti-
och Salomonöarna mot de vulkaniska Java och Sumatra
samt öfriga Sundaöar, bland hvilka den lilla Krakatau
blifvit särskildt ryktbar genom sitt utbrott år 1883.
Vid detta utbrott söndersprängdes vulkankratern
djupt ned, hvarigenom hafvet fick fritt inträde
i det inre. Massor af vatten förvandlades i ett
ögonblick till ånga, hvarigenom väldiga explosioner
uppstodo, hvilka i sin ordning åstadkommo en storartad
revolution i hafvet. En våg af mer än 30 meters höjd
störtade sig förhärjande öfver Sumatras och Javas
kuster - och icke nog härmed, den förnams öfver vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
