Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Kroppars beståndsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tabell öfver några af de vigtigaste födoämnenas
kemiska sammansättning.
+––––––––+––––+––––––+–––+––––––-+–––+––––––––––-+
| | vatten | ägghvita | fett | kolhydrater | aska | extraktämnen |
| | | | | | | (gemensam benämning |
| | | | | | | på andra ämnen) |
+––––––––+––––+––––––+–––+––––––-+–––+––––––––––-+
|Mjölk af kvinna | 87,6 | 2,4 | 3,9 | 6,2 | 0,5 | |
|Mjölk af ko | 87,4 | 3,4 | 3,7 | 4,8 | 0,7 | |
|Skummjölk | 90,7 | 3,1 | 0,7 | 4,8 | 0,7 | |
|Smör | 8 | 2 | 90 | | | |
|Oxkött (af ej | | ä.+lim. | | | | |
| gödda djur) | 76,7 | 20,8 | 1,5 | | 1,0 | |
|Oxkött (fett) | 55,4 | 17,2 | 26,4 | | 1,0 | |
|Hafsål | 79,9 | 13,6 | 5,0 | | 1,5 | |
|Insjöål | 52,8 | 13,l | 32,9 | | 1,2 | |
|Saltadt svinkött| 62,6 | 22,3 | 8,7 | | 6,4 | |
|Ägg | 73,7 | 12,6 | 12,1 | | 1,1 | 0,5 |
|Rågbröd | 4,3 | 6,1 | 0,4 | 49,2 | 1,5 | 0,3 |
|Potatis | 75,5 | 2,0 | 0,2 | 20,6 | 1,0 | 0,7 |
|Gröna ärter | 78,4 | 6,4 | 0,5 | 12,0 | 0,8 | 1,9 |
| | |ä.+teobromin| | | | |
|Chokolad | 1,6 | 5,1 | 15,3 | 75,8 | 2,2 | |
+––––––––+––––+––––––+–––+––––––-+–––+––––––––––-+
Kisel är ett ämne, som inom den oorganiska naturen
spelar samma stora rol som kol inom den organiska;
den utgör nämligen i förening med syre och metaller
huvudbeståndsdelen i de bergarter, som bilda den
fasta jordytan.
Kiselns förening med syre kallas kiselsyra
och finnes i naturen under namn af kvarts och
bergkristall. Sand och flinta äro äfven mer eller
mindre ren kiselsyra. Kiselsyrans föreningar med
metaller kallas silikater; ett sådant är lera.
Fönsterglas beredes genom att sammansmälta sand,
kalk och soda.
Tenn är en hvit metall, som i sina kemiska egenskaper
liknar kol och kisel. Tenn kan utvalsas till tunna
blad (stanniol) och användes bland annat som skyddande
öfverdrag i kopparkärl (förtenning).
Bor förekommer ej fri i naturen, utan i form af
borsyra och borsyrade salter (borater).
Borsyran åtföljer vattenångor, som i vissa vulkaniska
trakter i Toscana utströmma ur jorden; en af dess
egenskaper är att förhindra förruttnelse (verka
antiseptiskt), och användes den af denna orsak som
den verksamma beståndsdelen i amykos och aseptin.
Kväfve är en färg-, smak- och luktlös gas, som med
yttersta svårighet kan förtätas till vätska. Det
förekommer i fritt tillstånd i luften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
