Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Dynamik (läran om kroppars rörelse) - Vätskors egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt skulle glida ur våra händer, skrufvar skulle ej
fastna, bromsinrättningar skulle ej hafva någon
verkan, rörelse skulle ej genom remtyg kunna
öfverföras från ett hjul till ett annat.
Vätskors egenskaper.
Till följd af den ringa kohesionen mellan molekylerna
i en vätska kunna dessa lätt flytta sig om hvarandra;
närmaste följden däraf blir att ytan på en vätskemassa
alltid är vinkelrät mot resultanten af de verkande
krafterna; då tyngden är den enda verkande fcraften,
ställer sig ytan horisontellt. Detta är ock orsak
till att vatten rinner ned från högre belägna trakter
till lägre och slutligen ut i hafvet. Skulle ej
tyngden verka på en vattenmassa, utan den tänktes
fritt sväfva i rymden, så skulle endast dragningen
mellan molekylerna vara verksam och alla krafter
således riktade inåt till massans tyngdpunkt;
följden däraf vore att massan antog sferisk form;
en sträfvan därtill ha vi vid droppbildning,
t. ex. regndropparna. För att åskådliggöra detta
inför man olja i en blandning af sprit och vatten,
så afpassad, att oljan kan flyta hvar som helst;
man finner då, att oljan bildar en sferisk droppe.
Betraktar man närmare ytan på en vätska i ett kärl,
finner man, att vid väggarna är ytan ej horisontell,
utan konvex eller konkav. Detta beror på att tre
krafter äro verksamma på partiklarna närmast väggen;
dessa krafter äro: tyngden, adhesionen och kohesionen,
och alltefter deras inbördes storlek kan resultanten
gå inom vätskan eller utanför. Grår den utanför,
säges vätskan väta kärlet; den drager sig uppåt väggen
och bildar en konkav yta, t. ex. vatten i glas. Går
resultanten åter inom vätskan, så sjunker vätskan
vid väggen och ytan blir konvex, t. ex. kvicksilfver
i glas.
På dessa olikheter bero också de s. k. kapillär
fenomenen, hvilka bestå däri, att vätskor sugas upp
eller tryckas ned i fina rör (kapillärer). Doppar
man ena kanten af en sockerbit i kaffe, blir snart
hela biten brun, beroende på att kaffe suges upp i
sockrets kapillärer; många företeelser kunna härigenom
förklaras, såsom t. ex. att fotogen uppstiger i en
lampveke, att bläck upptages af läskpapper, att vatten
suges upp i en sandhög o. s. v.
Af samma orsak beror ock det, att man kan få en oljad
synål att flyta på vatten, att vissa insekter kunna
gå på vattnets yta.
Utöfvas ett tryck på en fast kropp, så fortplantar
det sig endast rakt fram; men i en vätska, till följd
af partiklarnas lättrörlighet, fortplantar det sig
i alla riktningar och med samma styrka på lika stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
