Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Värmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
på vår känsel, de kännas varma eller kalla, allt
eftersom de äro mer varma eller mindre varma än
det ställe på kroppen de beröra; värme öfvergår
nämligen alltid vid beröring mellan två kroppar
från den varmare till den kallare kroppen. Mången
gång kunna vi ock med känseln afgöra, om en kropp
är varmare än en annan, men ofta är känseln i det
fallet otillförlitlig. Vi behöfva därför särskilda
apparater för att afgöra, om en kropp är varmare än en
annan, eller, som man säger, för att mäta, huru varma
kropparna äro, d. v. s. angifva deras temperatur.
Då värme tillföres kropparna, utvidga de sig, de
få större volym; då värme borttages, minskas deras
volym. Olika kroppar utvidga sig olika mycket, de
fasta minst och de gasformiga mest.
På denna egenskap hos kroppar att utvidga och
sammandraga sig har man grundat konstruktionen af
apparater (termometrar’] för att mäta temperaturen. De
vanligaste termometrar äro kvicksilfvertermometrar,
hvilka utgöras af ett glasrör med fin och jämn
inre kanal, i hvars ena ända en kula är utblåst,
hvilken jämte en del af röret är fylld med
kvicksilfver. Då temperaturen ökas, utvidgas
kvicksilfret mera än glaset och stiger högre upp
i röret; då temperaturen minskas, sammandrager sig
kvicksilfret mera än glaset och sjunker i röret. För
att således afgöra, om temperaturen växlar, har man
endast att på en godtycklig skala vid röret afläsa
kvicksilfverpelarens läge, men därigenom erhåller
man ej några tal, jämförbara med tal vid afläsningar
på andra termometrar. För att ernå detta utgår
man vid graderingen från tvenne punkter pä röret,
hvilka angifva kvicksilfverpelarens höjd vid tvenne
bestämda temperaturer.
Man finner, att i en och samma termometer är
kvicksilfverpelarens höjd alltid densamma,
då termometern införes i smältande snö, hvars
temperatur således alltid är densamma. Införes
termometern i ångan från kokande vatten, finnes
ock där temperaturen alltid vara densamma, så vida
lufttrycket är det normala, d. v. s. 760 mm. Med
dessa båda temperaturer jämföras sedan andra kroppars
temperaturer. Fördenskull bestämmas dessa båda
punkter, där kvicksilfret stannar. Dessa punkter
kallas frys- och kokpunkten och afståndet mellan dem
fundamental a f ståndet. Man kan sätta olika, tal vid
fryspunkten och sedan dela fundamentalafståndet i ett
antal lika delar samt sedan afsätta lika stora delar
öfver kokpunkten och under fryspunkten, hvarigenom
man har termometern uppgraderad.
Hos oss är Celsii termometer den vanligaste
eller snart sagdt den enda använda. På denna är
fryspunkten betecknad med O och kokpunkten med 100;
fundamentalafståndet är således deladt i 100 lika
stora delar. Temperaturen öfver O betecknas med +
(plus) och temperaturen under O med - (minus). Stannar
kvicksilfret vid något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
