Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Värmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 /
Organiska ämnen utvidga sig ej, då värme tillföres,
men detta beror därpå, att i allmänhet en mängd vatten
afdunstar från kroppen.
Flytande kroppars utvidgning är större än de fastas,
hvilket synes af följande tabell, där utvidgningen
af volymsenheten vid en temperaturstegring af 1°
(utvidgningskoefficient) är angifven för några
flytande kroppar:
kvicksilfver 0,oooi8, vatten 0,00042,
alkohol 0,ooii.
Då temperaturen växlar, ändras kropparnas specifika
vikt. Detta måste beaktas särskildt vid barometern;
det måste nämligen vid samma lufttryck blifva
olika höjd på kvicksilfverpelaren alltefter
kvicksilfrets olika specifika vikt. När således
en barometer afläses, iakttages temperaturen och
barometerafläsningen reduceras till temperaturen 0.
Särskild uppmärksamhet* förtjänar vattnet, som
utvidgar sig, då temperaturen sjunker eller’ stiger
från + 4; dess minsta volym och största täthet är
således vid temperaturen + 4. När alltså vid hösten
värmet borttages från vattnet i en sjö, faller dess
temperatur i hela sjön snart till + 4, emedan, då
värmet bortgår vid ytan, vattnet där blir tyngre och
sjunker, hvarvid det varmare vattnet stiger uppåt för
att afgifva sitt värme; men om sedan temperaturen på
ytan sjunker mera, blir vattnet lättare och flyter
ofvanpå samt hindrar därigenom värme att bortgå från
de lägre lagren, hvilka alltså bibehålla temperaturen
+ 4.
Gasers utvidgning är större än fasta och flytande
kroppars; luftens utvidgningskoeflicient är
0,oo36(>. Då luften uppvärmes, blir dess specifika
vikt mindre. Grenom att uppvärma olika luftlager kan
man alltså få luften i strömning, l närheten af en
varm kakelugn stiger luften uppåt, utbreder sig efter
taket, sjunker ned vid ytterväggarna för att åter
strömma upp vid kakelugnen. Draget i våra skorstenar
beror på att den uppvärmda luften stiger uppåt.
Vindarna bero ock på ojämn uppvärmning af
atrnosferen. Passad-vindarna t. ex. uppkomma däraf,
att luften i närheten af ekvatorn uppvärmes, hvarvid
den stiger uppåt och ersattes af luft från polerna. På
norra halfklotet skulle således uppkomma nordlig vind,
på det södra sydlig vind, men till följd af jordens
rotation mot öster och luftpartiklarnas tröghet uppstå
skenbart nordöstlig vind på norra och sydöstlig vind
på södra halfklotet. Samtidigt rör sig luften i de
högre luftlagren i motsatt riktning.
Vi hafva sett, att man med termometern mäter
temperaturen hos en kropp eller huru varm kroppen är
och att temperaturen stiger, då värme tillföres. Vi
hafva nu att observera, att olika kroppar behöfva
olika mängd värme för att uppvärmas lika mycket,
vidare att för samma slags kropp behöfves mera värme,
ju större vikt kroppen har, samt äfven mera värme,
ju mera temperaturen stiger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
