Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium / I:407 (1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Elektricitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stort motstånd, och emedan metallerna äro goda ledare, måste mycket
fina trådar användas, hvarigenom de ock lätt smälta. Det fordrades
därför att anskaffa något ämne, som hade stort motstånd mot
strömmen utan att smälta. Det lyckades honom slutligen att erhålla ett
sådant ämne, nämligen fina koltrådar. För att hindra förbränning af
dessa inneslutas de i små glaskärl, som äro nära nog lufttomma (fig. 63).

Fig. 63.

För tillverkning af dessa koltrådar användas japanska bamburör,
som sönderskäras i fina stänger och böjas i hästskoform, hvarefter de
upphettas till förkolning i en med kolpulver fylld kista.

Edisons glödlampor tillverkas i olika storlek och med olika
ljusstyrka. Den normala lampan är den, som lämnar en ljusstyrka af 16
normalljus, och lampor af mer än 50 normalljus
begagnas mycket sällan.

Edison anlade år 1882 i New-York en
centralstation för elektrisk belysning, motsvarande
gaslysningsanstalterna. Efter hans exempel har
sedermera anlagts sådana så väl i Amerika som
Europa. Den första i Europa anlades i Milano
år 1883. Sådana finnas nu i London, Berlin,
Paris, Brüssel, Amsterdam, Stockholm m. fl.
städer.

För att uppmäta, huru stor mängd
elektricitet som förbrukas af den enskilde
konsumenten, hafva olika slags apparater blifvit
konstruerade. Edison har låtit en del af strömmen från
hufvudledningen genomgå en
sönderdelningsapparat, i hvilken koppar eller zink utfälles.
Nyligen har vid centralstationen i Berlin införts en
af Aron konstruerad mätare, som utgöres af ett
ur, hvars pendel har som vikt en cylindrisk
magnet, under hvilken är anbragt en trådspiral,
hvarigenom den elektriska strömmen föres.
Strömmen inverkar då på pendeln i samma riktning som tyngden och
påskyndar därigenom dess gång. Grenom att jämföra detta ur med ett
vanligt kan man beräkna den använda mängden elektricitet.

Magnetiska och dynamiska verkningar. Den genom sina följder
viktigaste upptäckten inom elektricitetens område efter Gralvanis och
Voltas arbeten är den af danske fysikern Örstedt år 1820 gjorda
iakttagelsen, att den galvaniska strömmen förmår åstadkomma en afvikning
hos en i dess grannskap upphängd fritt rörlig magnetnål. Detta
föranledde nämligen fysiker att närmare studera sambandet mellan
magnetismen och elektriciteten, hvilket åter bidragit till den storartade
användning elektriciteten fått inom det praktiska området.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>