Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - Jorden såsom världskropp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
-äfven kunna märka, att jordens berg äro af
flere slag. Han skulle se enstaka bergstoppar och
bergskedjor, och han skulle äfven märka berg af en
egendomlig form, så kallade vulkaner. Dessa senare
äro ordnade efter hafvets kuster eller ock - såsom
geologerna upplysa oss om – efter forntida kuster,
som nu ligga midt i landet. Några af dessa vulkaner
äro i verksamhet säsom så kallade eldsprutande berg,
och dessa ligga alltid nära hafvet.
Dte iakttagelser vi gjort på jordytan böra vi äfven
stälk i samband med de förhållanden, som tjänat
geologerna för att uppdaga jordklotets historia -
icke dess historia under de få tusen år, som omfatta
mänsklighetens historia, ty denna lilla tidrymd
är geologiskt ta-ladt nästan nutid - nej, jordens
historia från dess första daning till planet, från den
sedan millioner år svunna tid, då hon såsom ett gas-,
klot i ytterlig förtunning skildes
från sin moder solen och därefter förtätades
alltmer och bragtes tUl en utomordentligt hög
värme^åd. -Sedan jorden sålunda hade kommit till
världen såsom planet och kretsade själfständigt kring
solen, alstrade hon på samma sätt månen och begynte
så sin utvedding till ett hemvist för lefvande
varelser. Bet stora klotet minskades alltmer,
den lätta massan förtätades och begynte småningom
antaga flytande och sedan fäst form, ehuru ännu af
glöd-hetta. De mest flyktiga ämnena l .
bibehöllo ännu gasform* såsom de
i-luften ingående syret och kväfve! samt äfven
vattnet. Jordytan var ännu såsom en glödande
häll. Vattenångorna stego till en betydlig höjjd
öfver jordytan, af kyldes där uppe och bildade tunga
molnmassor, som ständigt hängde öfver jordens hela
yta, och nedföllo sedan i strömmar af regn öfver
jorden. Där upphettades vattnet ögonblickligen och
höjde sig på nytt i atrnosferen för att bilda nya
moln o. s. v. Genom detta vattnets kretslopp af kyldes
slutligen jordytan så pass, att det blef möjligt för
de första organismerna att dväljas här. När vattnet
kunde förblifva på jordytan, lägrade det sig i väldiga
massor öfver henne och -bildade haf. Hittills hade de
underjordiska krafterna i den stora sjudande kitteln
varit nästan allenarådande för att ombilda jordytan,
här öppna ett gapande djup, där upptorna bergmassor
o. s. v. Men nu
r-ig. 18. Jorden-, sedd från månen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
