Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - Månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
efter hans olika ställning till solen och
jorden. Detta förklaras synnerligen lätt däraf, att
månen ej är själf lysande, utan blir synlig endast
därigenom, att han belyses af solen. På närstående
bild synes månen i fyra olika ställningar till
jorden. Solen belyser honom från vänster, och han
måste ju i ställningen I (nymåne) vända den mörka
sidan mot jorden. När han sedan rör sig i pilens
riktning, begynner delvis den ljusa sidan visa
sig och månen synes i form af en skära (se vid l
Va). När månen kommer till II, vänder han halfva
ljusa och halfva mörka sidan till oss och säges då
vara i sitt första kvarter. Yid III vänder han hela
den ljusa sidan hit och kallas då fullmåne. Det kan
då likväl inträffa, att han inträdt i jordens skugga
samt mister sitt lånade
Fig. 14. Månens faser.
ljus och blir förmörkad (månförmörkelse). I
IV är månen i sista kvarteret och synes då åter
halfcirkelformig. När månen är i första kvarteret,
synes han om kvällarna efter solens nedgång, i sista
kvarteret om morgnarna före soluppgången. Vid I kan
det inträffa, att månens skugga faller på jorden. På
den del af jordytan, som träffas af skuggan,
blir solen undanskymd, och vi kalla företeelsen
solförmörkelse. Under några dagar före och efter
nymåne kunna vi se den icke sol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
