- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:514

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - X. Om förekommandet af sjukdomar; smittosjukdomarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fil 4

Fläcktyfus, som fordom var en så farlig sjukdom
under namn af hungertyfus, familjetyfus, krigstyfus
m. in. och åstadkom vidsträckta härjningar både i
vårt land och i Europas flesta länder, är nu hos
oss ganska sällsynt och förlöper ej så våldsamt och
farligt som fordom.

Mycket vanligare är nu för tiden tyfoidfebern,
tarmtyfus eller nervfebern, som den också kallas,
i synnerhet i våra städer. Dock har äfven i
denna sjukdom i många städer och i sjmnerhet
i Stockholm en stor förändring till det bättre
gjort sig gällande genom den större renlighet,
som småningom blifvit rådande, och särskildt
därigenom, att städerna bättre sörja för att marken
ej förorenas genom en mängd affall, exkrementer och
annan Orenlighet. Denna sjukdom jämte fläckfebern och
den hos oss numera ytterst ovanliga återfallstyfus
utgjorde våra förfäders rötfebrar; alla tre förlöpa
med stor kraftnedsättning och slöhet samt stark
feber. Inkubationstiden o/}h sjukdomens förlopp är
olika för de olika sjukdomarna, hvilka härigenom
och genom andra symptom äro väl kännetecknade från
hvarann.

Halsrötan eller difterin hör till de
infektionssjukdomar, om hvilka man liksom oin
skarlakansfebern ej med säkerhet kan yttra detsamma
som om flertalet andra infektionssjukdomar, nämligen
att de i detta århundrade aftagit. Sjukdomen är som
bekant både starkt smittossm och farlig, i synnerhet
för barn; smittämnet kan länge hålla sig lefvande utom
organismen, och den utgör bland de häftigt förlöpande
sniittosjukdomarna den, som jämte skarlakansfebern
nu för tiden är mest att frukta.

Eödsoten kännetecknas genom svåra förändringar i
groftarmeu med blodiga uttömningar; den är ej direkt
srnittosam och har numera blifvit ganska sällsynt
i Sverige.

Kikhostan är starkt sniittosam, rnen tämligen
ofarlig; hufvudsakligen för svaga barn kan den genom
eftersjukdomar blifva farlig.

Frossan är ej smittosam från person till person och
ej nu för tiden annat än undantagsvis af större
fara. Annorlunda förhåller den sig i de varmare
länderna, där den under namn af malaria kanske
skördar flere offer än några af de många andra
infektionssjukdomar, gula febern, rödsot m. fl.,
af hvilka dessa länder äro hemsökta.

,En af dessa tropiska sjukdomar, nämligen koleran,
har i vårt århundrade haft stor betydelse för
Europa och äfven för vårt land, som den dock ej
hemsökt efter 1873, då en lindrig epidemi i Höganäs
förekom. Den har alltid blifvit införd från orienten,
dit den kommit från sitt hemland Bengalen. Därstädes
finnes den för jämnan; att den nu i så ringa grad har
någon framgång i Europa, fastän kommunikationerna på
senaste årtiondena med orienten och Indien i hög grad
förökats, antager man på god grund vara beroende på
förbättrad renhåll-

i de flesta europeiska samhällen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free