Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - I. Grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
inflytande, att den kan upphäfva laga kraftvunna
domar, men vgenom justitieombudsmannen och
opinionsnämnden (hvarom nedan) kontrollera
domstolarna. Konungens rådgifvare kunna af riksdagen,
såsom förut är nämndt, ställas till ansvar. - Till
riksdagens viktigaste rättigheter hör beskattningen,
och § 57 i regeringsformen säger uttryckligen:
»svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta
utöfvas af riksdagen allena.» Huru landsting, lands-
och stadskommuner få för sina egna behof pålägga
skatt, bestämmer riksdagen i förening med konungen
genom kommunallagarna. De ordinarie skatterna, såsom
mantalspenningar, grundskatter och arrendemedel, hafva
ansetts icke kunna nedsättas utan konungens bifall,
men då riksdagen obestridt är ensam bestämmande om
bevillningen, som utgör tre fjärdedelar af skatterna,
är riksdagens makt öfver beskattningen afgörande. Inga
allmänna afgifter, af hvad namn som helst, kunna utan
riksdagens samtycke höjas, »tullen å inkommande
och utgående spannmål undantagen». Riksdagen
bestämmer äfven ensam om statsmedlens användande, och
regeringen får endast uppbära beslutade skatter och
använda dem till fastställda ändamål. För att dock
regeringen skall äga medel till hastigt påkommande
oförutsedda utgifter, skall hvarje riksdag anvisa de
s. k. Ulla och stora kreditiven. Lilla kreditivet (för
närvarande 21/» mill. kr.) får lyftas af regeringen
i riksgäldskontoret till rikets försvar eller andra
högst viktiga och angelägna ändamål. Stora kreditivet
(f. n. 5 mill. kr.) får endast lyftas vid infallande
krig och sedan riksdagen sammankallats. Inga
utskrifningar af manskap, penningar eller varor
kunna göras utan riksdagens bifall. Under krig
kan för krigsfolkets underhåll i den ort, där
trupperna tåga fram, fordras nödigt sammanskott
af födande varor, som dock genast skola betalas
med en och en half gång markegångs-priset. Utan
riksdagens samtycke kan konungen ej belasta riket
med ny gäld, ej heller afhända riket något af dess
fasta egendom, som skall förvaltas efter de grunder
riksdagen fastställt. – Riksdagen förvaltar själf
genom 7 fullmäktige riksgäldskontoret, som besörjer
upplåning, förräntning och betalning af rikets skuld
samt gör andra utbetalningar åt riksdagen, såsom
riksdagskostnader m. m. På samma sätt förvaltas
riksbanken genom 7 af riksdagen valda fullmäktige;
riksdagen ensam har rätt att genom riksbanken utgifva
sedlar, som erkännas för mynt i riket. Dessa sedlar
skola vid anfordran efter deras lydelse af banken
inlösas med guld. Någon ändring i myntets halt
och värde kan ej göras utan riksdagens bifall, men
mynten slås i konungens namn. - 12 statsrevisorer,
6 valda af hvarje kammare, utses af hvarje lagtima
riksdag att granska statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och
förvaltning. Hvad som revisorerna anmärkt inberättas
till riksdagen, som i sista hand besluter öfver gjorda
anmärkningar. Revisionen pågår efter den instruktion,
som riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
