Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lagkunskap - II. Kyrkolagen - III. Kommunalförordningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvardera med 6 ledamöter. Dessutom kunna särskilda
och tillfälliga utskott utses. I alla utskott skola
präster och lekmän ingå till lika antal. Vid frågor
om ny bibelöfversättning, psalmbok, evangeliibok,
kyrkohandbok eller katekes skola mötets prästerliga
medlemmar först afgifva särskildt betänkande. För
bifall till sådan fråga fordras 2/3 af afgifna röster;
annars gäller enkelt flertal.
För att stifta, ändra, upphäfva eller med giltighet
förklara kyrkolagen samt för att ändra eller upphäfva
prästerskapets privilegier fordras kyrkomötets
samtycke. I öfrigt äger kyrkomötet att upptaga de
kyrkliga mål, som konungen dit öfverlämnar eller
hvarom en ledamot väcker motion, och öfver dessa
ärenden afgifva utlåtanden eller föreställningar och
önskningar till konungen.
III. Kommunalförordningarna.
Kommunalförordningar, som endast med konungens
och riksdagens gemensamma bifall kunna ändras,
äro följande sju angående: 1) kommunalstyrelse på
landet; 2) kommunalstyrelse i stad utom Stockholm; 3)
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd; 4) landsting,
hvilka fyra äro utfärdade den 21 mars 1862; 5)
kommunalstyrelse i Stockholm af den 23 maj 1862
och med viktiga ändringar af den 22 juni 1883; 6)
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
af den 20 november 1863, och 7) kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg af den 5 maj 1882. -
Utom dessa kommunalförordningar äro utfärdade flere
författningar, som hafva stor betydelse i kommunalt
hänseende. Sådana äro fattigvårdsförordningen af den
9 juni 1871, hälsovårdsstadgan af den 25 september
1874, folkundervisningsstadgan af den 20 januari 1882
och bevillningsförordningen af år 1883. För städerna,
vissa köpingar och andra tätt bebyggda platser finnas
ordningsstadgan af år 1868 samt byggnadsstadgan och
brandstadgan, båda af år 1874,
Allmänna kommunala grundsatser. Enligt ofvannämnda
förordningar utgör hvarje stad och hvarje socken
på landet en särskild kommun, hvars medlemmar äga
rätt att själfva vårda sina gemensamma ordnings-
och hushållsangelägenheter. Medlem af en kommun
är enhvar, som är mantalsskrifven därstädes, och
dessutom den, som är mantalsskrifven annanstädes, men
därstädes taxerad för bevillning af fastighet eller
inkomst. Kyrkans och folkskolans ärenden handläggas
så väl i stad som på landet af kyrkostämman,
hvars verkställande myndigheter äro kyrkorådet och
skolrådet. Själfskrifven ordförande i dessa trenne
myndigheter är kyrkoherden. Ärenden, som icke
angå kyrkan och folkskolan, afgöras på landet af
kommunalstämman eller kommunalfullmäktige, hvilkas
verkställande myndighet är kommunalnämnden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
