- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:18

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Sverige.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trädesvis i slättbygderna. Eken växer såsom skogsträd
endast söder om Dalälfven, och i Skåne är boken
det förnämsta skogsträdet. Odlingen af spannmål är
i norra delen icke tillräcklig för landets behof,
men däremot icke obetydlig på slättbygderna kring de
stora sjöarna och i Skåne. Hvete odlas med framgång
endast söder om Dalälfven, råg däremot ända upp mot
polcirkeln; dock är i norra Sverige korn det förnämsta
sädesslaget. Hafre utföres i icke ringa mängd till
främmande land. Potatis bildar sedan omkring hundra
år ett af befolkningens förnämsta näringsämnen.

Jakten är ännu i skogstrakterna ganska
betydande. Älgen är de svenska skogarnas förnämsta
högdjur, men förekommer dock numera ganska
sällan. Detsamma är numera lyckligtvis äfven fallet
med våra största rofdjur, björnen och i synnerhet
vargen. Boskapsskötseln skulle, om den rätt vårdades,
blifva en af landets ymnigast gifvande näringskällor
och lämnar redan nu rätt betydande öfverskott till
utförsel. - Af långt större betydelse än jakten
har sedan urminnes tider fisket varit för Sveriges
kustbefolkning. Sillen förekommer tidtals ganska
ymnigt på västkusten, och strömmingsfisket är en af
östkustens mera betydande näringskällor. Laxfisket har
af ålder varit synnerligen gifvande i de norrländska
älfvarna samt i de halländska och blekingska åarna
och torde i ej ringa mån ha bidragit till de nordliga
kustlandskapens bebyggande och uppodling.

Sverige är ganska rikt på järn och koppar. Alltifrån
medeltiden har bergsbruk i ansenligt omfång
drifvits inom det bcrgslagsområde, som i norr
begränsar slättlandet vid Mälaren och med få afbrott
sträcker sig från hafvets grannskap till inemot
Klarälfven. Särskildt har det svenska järnet ansetts
höra till det bästa i världen, och den svenska
järnhandteringen har tidtals nått en storartad
utveckling, men är nu fullständigt öfverflyglad af
de stora kulturländernas. I det nordligaste Sverige
finnas nära nog outtömliga järn- och koppargrufvor,
som dock ännu äro föga bearbetade. Stenkol förekommer
sparsamt i Skåne. En silfvergrufva finnes vid Sala,
men guld förekommer blott i ytterst ringa mängd.

Bergsbruket skulle, om rikare tillgång på kapital
funnes, kunna bilda en verklig rikedomskälla för
landet. För närvarande står det dock tillbaka för
skogsafverkningen, som under de sista årtiondena
i hög grad påskyndat de norrländska landsdelarnas
utveckling, men däremot på sina ställen drifvits i
ett omfång, som innebär en verklig fara för skogarnas
framtida bestånd. Fabriksindustrien och handeln
befinna sig i rask tillväxt, men sjöfarten är ej hvad
den kunde och borde vara i ett land med så ansenliga
kuststräckor och en så duglig sjömannabefolkning
som vårt. Den inländska samfärdseln har förr i hög
grad försvårats genom de stora af stånden i det
vidsträckta, glest befolkade landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free