Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Ryska väldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
bodda af en svensk befolkning, som mestadels lefver
af fiske och ännu delvis afsätter dess alster på,
Stockholm. - Norr om Egentliga Finland ligger
Satakunda vid Bottniska viken med handelsstaden
Björneborg, vid Kumo älfs mynning, och den ansenliga
fabriksstaden Tammerfors i en vacker nejd inne i
landet. - Längre mot öster utbreda sig landskapen
Tavastland kring Päjäne, Savolaks och Karelen
kring Saima och dess förgreningar med Tavastehus,
S:t Mickels och Kuopio län. Kuopio är äfven säte
för biskopen öfver Kuopio stift. Till det gamla
gränslandet Karelen hör äfven största delen af
Viborgs län med Ladogas norra strand och Finska vikens
nordöstligaste kust. På den sistnämnda ligger Viborg,
fordom svensk gränsfästning mol Ryssland, numera
genom sitt läge vid Saima kanals förening med hafvet,
säte för en betydlig handel med det inre landet. -
Vid Bottniska vikens nordliga del ofvanom Kvarken
utbreder sig Österbottens vidsträckta lågland. Det
öppna slättlandet i sydväst är fruktbart, och rikt
på säd (vasaråg) samt säte för en urgammal svensk
befolkning. "Den öfriga delen fylles för det mesta
af oöfverskådliga dystra skogar och kärr. Vid kusten
ligga handelstäderna Vasa och Uleåborg samt det
obetydliga Torneå, midt emot Haparanda, vid svenska
gränsen.
2. Europeiska Ryssland.
Europas hela östra hälft upptages af en enda omätlig
slätt, som nästan uteslutande tillhör det ryska
riket, Dess gränser sammanfalla i norr, öster och
söder med världsdelens, hvadan den i norr omslutes af
Ishafvet med Hvita hafvet, i öster af Uralbergen och
den liknämnda floden, i söder af Kaspiska hafvet,
Kaukasuslandet, Asovska sjön och Svarta hafvet,
mellan hvilka halfön Krim utskjuter såsom rikets
sydligaste del i Europa. I sydväst och väster går
gränsen i en väldig kroklinje utmed Rumänien, där
Donau och dess biflod Prui bilda gräns, samt genom
det öppna slättlandet utmed Österrike och Tyskland
till Östersjön, som den sedan följer till Finska
vikens inre del. Därefter vidtager landgränsen mot
Finland, och ytterst i nordväst stöter riket till en
vrå af Norge.
Den väldiga ryska lågslätten företer en i hög grad
enformig bildning, endast på några få ställen såsom i
Valdai-höjåen och nordväst om Kaspiska hafvet höjer
det sig öfver 350 meter. Öfver den vida slätten
leta sig floderna ined trögt, nästan ända upp mot
källan segelbart lopp i väldiga krökningar väg till
hafvet. Från Valdai flyta i olika riktningar Volga
mot öster och sydöst till Kaspiska hafvet, Dnjepr
mot söder och sydväst till Svarta hafvet och Duna mot
väster till Riga-bukten, en vik af Östersjön. Volga
är Europas största flod, öfver 300 nymil i längd och
med ett vidt förgrenadt nät af segelbara bifloder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
