Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Österrike-Ungern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
krigen mot Frankrike måste utbyta den gamla titeln af
romersk kejsare mot den österrikiska kejsartiteln,
vidhöll det emellertid sina gamla anspråk på
öfverhöghet i Italien och Tyskland och har först
efter en följd af blodiga krig kunnat förmås att
afstå därifrån. Den mängd af olika nationaliteter,
som äro församlade under dess välde, ha genom sin
sträfvan efter oberoende framkallat inbördes strider,
som mer än en gång bragt rikets bestånd i fara.
Tills vidare hafva de svåraste tvisteämnena blifvit
undanröjda genom den delning af riket i tvenne
hälfter, som ägde rum år 1867. Sedan dess utgör
kejsardömet i själfva verket en förbundsstat af
tvenne själfständiga riken, det egentliga Österrike
samt Ungern, hvilka äro förenade med hvarandra i
union efter ungefärligen samma grunder som Sverige
och Norge. Hvartdera riket har för öfrigt sin egen
regering och sin egen riksdag, och inom det egentliga
Österrike representeras de särskilda landsdelarna
eller s. k. kronlanden af sina egna landt-dagar.
I det egentliga Österrike bo tyskar förnämligast kring
Donau i kronlanden Nedre och Öfre Österrike, Salzburg
och Tyrolen intill Alperna. Hufvudstaden Wien (1200
tusen inv.) är belägen i Nedre Österrike i den nejd,
där Donaufloden skares af den urgamla handelsvägen
mellan Adriatiska hafvet och Östersjön, samt är känd
för sin glada och lifliga befolkning. Af slovener
bebos förnämligast de sydliga kronlanden Steiermark,
Kärnthen, Krain och Istrien. Hamnstaden Triest
vid Adriatiska hafvets nordliga ända, öfvervägande
befolkad af italienare, är en af Europas förnämsta
sjöfartsstäder och har starkt tilltagit i befolkning
och välstånd, sedan Suezkanalens anläggning öppnat
väg för dess handelsflottor till den fjärran
österns alla haf. Kronlandet Dalmatien bildar
större delen af Adriatiska hafvets östra kustland,
som med sina många öar och goda hamnar fordom
var ett hemvist för sjöröfvare, men nu förser den
österrikiska flottan med dess flesta och yppersta
sjömän. De nordliga kronlanden Böhmen och Mähren
samt det lilla österrikiska Schlesien utgjorde
fordom största delen af det böhmiska konungariket,
och Prag vid en gren af Elbe var de gamla böhmiska
konungarnes hufvudstad. Kronlandet Galizien utgör
slättlandet i nordöst om Kar-paterna och var intill
förra århundradets slut en del af konungariket
Polen. Dess hufvudort är Lemberg vid en gren af
Dnjestr, och Krakau vid Weichsel var i äldre tider de
polska konungarnes hufvudstad. - Det ungerska rikets
hufvudstad är Budapest (400,000 inv.) bildad genom
föreningen af de gamla städerna Buda och Pest, på hvar
sin sida af Donau. Till den ungerska rikshalfvan höra
det bergiga, af Karpaternas sydöstra grenar omslutna
Siebenburgen med öfvervägande rumänisk befolkning samt
de af kroatiska slaver bebodda landskapen Kroatien
och Slavonien kring Drava och Sava intill Adriatiska
hafvet. - Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
