Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Nederländerna och Belgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Maas. Belgien höjer sig småningom från kusten intill
Ardennerna, en låg, skogrik bergsträckning i sydliga
gränslandet mot Frankrike.
l hafvets grannskap är klimatet fuktigt och
töcknigt, och på det vidsträckta område,
som genom dammarna vunnits från hafvet, gifva
ängarna med sin yppiga gräsväxt riklig näring åt
präktiga boskapshjordar. Åkerbruket är otroligt
högt uppdrifvet, men räcker ej till att fylla den
talrika befolkningens behof. Äfven trädgårdsskötseln
har här nått en hög grad af utveckling, i synnerhet
i Nederländerna, där den sedan århundraden med stor
förkärlek drifvits. För två till tre hundra år sedan
voro Nederländerna världens förnämsta sjömakt, och
handel och sjöfart stå där ännu mycket högt samt göra
landet, i för-hållandö till dess storlek, till ett af
de rikaste och mest blomstrande i Europa. Med sina åt
alla håll utgrenade dammar och kanaler och sina tätt
liggande, till ytterlighet renliga byar, gör Holland
ett välmående, men ganska enformigt intryck. Belgien
är däremot ett öfvervägande industriland, som i
sydöstra delen äfven drifver ansenligt bergsbruk,
och motsatsen mellan ett fåtal rike och de utarmade
arbetarmassorna framträder fördenskull där starkare
än i Holland.
Folket bor otroligt tätt, och långa sträckor i Belgien
te sig för den resande såsom en enda sammanhängande
stor stad.
På ett område, som i Nederländerna något öfvergår och
i Belgien något understiger 300 G nymil och sålunda
för hvartdera ungefärligen svarar mot Smålands
storlek, bo i det förra landet 4 Va mill. och i det
senare ej mindre än 6 mill. människor. Holländarne
höra till den nedertyska grenen af den stora tyska
folkstammen, och deras tungomål har först i nyare
tider såsom ett eget språk skilt sig från det
tyska skriftspråket. Mycket nära besläktade med
dem äro flam-ländarne i nordliga delen af Belgien,
hvilka bilda den större hälften af detta rikes
befolkning. Den mindre hälften däraf i rikets
södra del utgöres af valloner, som tala en fransk
munart. Franskan anses som riksspråk i Belgien,
men flamländarne ha i vårt århundrade ifrigt
sträf-vat att gifva åt sitt tungomål en själfständig
utbildning. Religionen är i Nederländerna öfvervägande
reformert, men i Belgien nästan uteslutande
katolsk. Kyrkan äger där stor makt, och dess läror
omfattas af folket med mycken ifver. Följden har
blifvit den vanliga, att folkets upplysning står
mycket högre i Nederländerna än i Belgien.
l äldsta tider var området kring Rhens mynningar
ett sumpigt, glest befolkadt träskland. Med stor
mandom värnade dock dess germaniska inbyggare sin
själfständighet mot romarne. Sedermera lydde det
under frankerna, men i norra delen bevarade friserna
länge sin själfständighet och sin hedniska tro, under
det kusterna till inemot år 1000 svårt hemsöktes af
danska vikingar. På 11- och 1200-talet härja^ des
den låga kuststräckan af förödande öfversvämningar,
då hafvet gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
