Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ganska lågt och mycken vidskepelse varit rådande
bland massorna, men den republikanska regeringen
sträfvar med berömvärd ifver och icke ringa framgång
för dessas höjande i andligt afseende.
Äfven Frankrike är ett land, där många skilda
folkstammar blandat sig med hvarandra. Spår af
människor ha anträffats från tider så aflägsna,
att klimat och naturbeskaffenhet måste varit helt
och hållet olika mot de närvarande. På södra kusten
anlades tidigt feniciska och grekiska nybyggen,
hvarifrån handelsvägar gingo utmed de segelbara
noderna till nordliga Europa. Några hundra år före vår
tideräknings början undanträngdes eller kufvades den
urspungliga befolkningen, hvaraf baskerna i sydväst
torde utgöra en återstod, af keltiska stammar från
nordöst, hvilka utbredde sitt välde vida omkring,
Kort fore Kristi födelse besegrades de dock
fullständigt af romarne, som kallade dem galler
och deras land Grallien samt styrde det i flere
hundra år och där införde sitt språk, sina seder
och inrättningar. Inemot år 500 stredo germaniska
stammar på romarväldets ruiner om Galliens besittning,
men kufvades alla af frankerna, som stiftade ett
stort rike och antogo kristendomen, till hvilken
romarne omvändt den infödda befolkningen. Ur det
äldre frankiska riket utvecklade sig småningom det
nyare franska, som vid medeltidens slut besegrade
den mäktiga feodaladeln och sedan dess alltmera
tilltog i ära och makt. Den långa striden med
habsburgska kejsar-huset slutade med att Frankrike
på 1600-talet uppsteg till den förnämsta makten i
Europa. Det enväldiga konungadömets urartande och
förtryck framkallade 1789 utbrottet af den stora
franska revolutionen, som i trots af de öfverdrifter
och vilda grymheter, den förde med sig, dock i längden
ledt till de mest ly ek obringande och välsignelserika
följder för Frankrike och hela världen. Den gamla
monarkien störtades af republiken, som efter en
följd af oupphörliga skakningar i sin ordning fick
vika för det militära kejsardömet, hvilket under
Napoleon I f or en kort tid lade hela Europa för sina
fötter. Efter Napoleons fall 1815 återställdes med
några få förändringar den gamla monarkien, hvilken
åter 1830 ersattes af den s. k. julimonarkien under
en yngre gren af konungahuset och med en något
friare författning. 1848 års revolution införde
åter republiken, som redan 1852 genom en svekfull
våldsbragd störtades af en Napoleon I:s frände,
hvilken återställde kejsardömet. Detta ägde bestånd
till 1870, då det sammanstörtade liksom af sig själft
under trycket af de förfärliga nederlagen i kriget mot
Tyskland, hvilket kostade Frankrike dess rang såsom
främsta makten i Europa och lät det nya tyska riket
intaga dess forna ställning. Sedan dess är Frankrike
för tredje gången republik, och i trots af alla inre
svårigheter synes det republikanska samhällsskicket,
mänskligt att döma, vinna allt större stadga.
Den franska republikens författning hvilar på bred
demokratisk grund. Folket utöfvar sin makt genom den
allmänna rösträtten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
