Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Balkanhalfön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
och djurlifvet äfven här om de öfriga medelhafslanden,
och sydfrukter och silkesodling trifvas. Industri,
handel och sjöfart äro af ringa betydelse och drifvas
mest af greker.
På Balkanhalfön bo i brokigt virrvarr om hvarandra en
mängd vidt skilda folkstammar. Turkiets härskande
folk, turkarne eller osmanerna äro en turanisk
nomadstam, som från Asien utbredt sig till Europa,
men i trots af många goda egenskaper förmått
tillägna sig föga eller intet af dess kultur. De bo
spridda Öfver hela det turkiska området, mest dock i
hufvudstadens grannskap och utmed Svarta hafvet. Genom
sin krigiska duglighet och tapperhet hafva de lyckats
att underlägga sig en del af världens skönaste länder,
men genom sin dåliga, endast på utsugning riktade
styrelse ha de bragt de underkufvade landen till ett
djup af förfall, som de torde behöfva århundraden
för att höja sig ur. Helt naturligt hafva de därför
blifvit djupt hatade af de underkufvade folken. Söder
om nedre Donau och kring bergen fram till Egeiska
hafvets närhet bo bulgarerna i det liknämnda
furstendömet och angränsande delar af Turkiet. Yäster
om dem bo serber i det lik-nämnda konungariket, det
turkiska Gammalserbien och furstendömet Montenegro
äfvensom i de af Österrike besatta landskapen
Bosnien och Herzegovina. Båda dessa folk höra
till den sydslaviska folkstammen. En återstod af
halföns äldsta invånare bilda de tappra, gästfria,
halfvilda albaneserna på den bergiga sluttningen mot
Joniska hafvet, med enkla patriarkaliska seder och en
urgammal ätteförfattning. I Rumänien lefva rumäner,
ett talrikt, fredligt, arbetsamt folk, som dessutom
upptager ett ansenligt område kring Karpaterna i
östra Ungern och som ett minne från romarväldet
bevarat ett med latinet besläktadt språk. Grreker
bo på öarna och vid kusten samt spridda i städerna
i det inre af landet. Till de skarpa nationella
motsatserna sluta sig ej mindre starkt utpräglade
religiösa. Muhammedanismen är det härskande folkets
religion och omfattas dessutom af ett stort antal
albaneser och bulgarer samt ett fåtal serber och
greker. De öfriga folken omfatta den grekisk-katolska
religionen, och ett bittert troshat råder mellan båda
lärornas bekännare. De grekiska katolikerna lyda i
Turkiet under patriarken i Konstantinopel, i de andra
staterna under deras öfverhufvuden. Muhammedanernas
högste andlige så väl som världslige herre är den
turkiske sultanen. I trots af senare tiders skenbara
reformer styr han riket i själfva verket enväldigt,
och alla ansträngningar att bryta det gamla systemet
med dess godtycke, maktmissbruk och utpressningar ha
visat sig fåfänga. De europeiska makternas påtryckning
har dock gjort, att de kristnas lott i Turkiet nu är
vida drägligare än förut.
Sedan äldsta tider bodde på halfön åtskilliga folk af
den ariska stammen, mer eller mindre nära släkt med
grekerna, som på kusterna hade talrika och ansenliga
nybyggen. Bland halföns folk höjde sig först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
