Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Asien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
ligionsfrihet och en mängd andra fri- och rättigheter,
om hvilka man i Europa ända in i våra dagar kämpat,
äro i Kina uråldriga. Det egentliga riket indelas
i 18 landskap, af hvilka några i folkmängd täfla
med europeiska stormakter. Hufvudstaden Peking
ligger i nordöstra delen af riket, men som det
nationella lifvets medelpunkt anses ännu Nanking vid
nedre Jangtsekiang i den tätast befolkade trakt på
jorden. Kanton på södra, Shanghai på sydöstra kusten
äro stora och lifliga, af främmande skepp talrikt
besökta handelsstäder. Dessa och åtskilliga andra
städer anses hvardera äga öfver en million invånare.
De kinesiska lydländerna intaga ett område mer
än dubbelt så stort som själfva Kina, nien äro
ytterst glest befolkade, då en stor del af deras
område utgöres af obeboeliga öknar. Norr om Indien
mellan Himalajas och Kuenluns fjällmassor ligger
Tibet, det högst belägna land på jorden, med
en fattig, men ganska hyfsad befolkning. Landet
bildar under kinesisk öfverhöghet en fullständig
kyrkostat. Den härskande religionen är lamaism, en
form af buddhaläran, med en mängd kyrkobruk, som i
hög grad påminna om de katolska, och med en påfve,
(dalai-lama) såsom högsta andliga öfverhufvud, hvilken
härskar öfver sina trogna med långt större makt än
påfven i Rom. Till lamaismen bekänner sig äfven det
vidsträckta ökenlandet Mongoliets tunnsådda, fredliga
nomadbefolkning, afkomlingar af medeltidens mongoler,
hvilkas vilda härjningståg spridde ödeläggelse och
skräck öfver halfva den Gamla världen, men också
för första gången banade väg för en närmare, fredlig
beröring mellan dess yttersta öster- och västerland,
l det kinesiska Turkestan, rikets västligaste del
kring den i öknen försvinnande floden Tarim, är folket
däremot af turkisk härkomst och muhammedansk tro. På
1870-talet lösslet sig landet för en kort tid från
Kina och bildade ett ganska mäktigt rike. Nordöst om
Kina sträcker sig från Gula hafvet till Amurflodens
mellersta lopp Mandschuriet, kejsarhusets och det
härskande folkets stamland. Klimatet är ganska strängt
och marken bergig, men fruktbar. Befolkningen har
i det närmaste sammansmält med kineserna. Sydöst om
Mandschuriet går Koreas ansenliga, fruktbara och tätt
befolkade halfö mellan Gula och Japanska hafven ned
emot de japanska öarna. Halfön bildar ett lydrike
under Kina med en egen konung och har för européer
förblifvit så godt som okänd.
Japan, Gamla världens östligaste stat, är beläget
på en öflock, som bågformigt omsluter japanska
hafvet. Öarna äro bergiga och vulkaniska, men
fruktbara och ytterst rikt odlade. Deras yta är något
mindre, men folkmängden något större än Frankrikes. De
tappra och rikt begåfvade japaneserna bilda en
folkstam för sig med en urgammal, själfständig
kultur, som dock mottagit stark inverkan af den
kinesiska. Härskande religion är sinto-kulten, ett
slags soldyrkan, men från Kina hafva Kongfutzes och
Buddhas läror utbredt sig, och på sista tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
