- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:134

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Nordamerika.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

Louisiana, en osund stad nära Mississippis mynning,
ännu till stor del befolkad af fransmän. Staden
var jämte Charleston i Södra Carolina och Richmond
i den gamla staten Virginien, båda invid östra
kusten, ett hufvudsäte för slafstaternas uppror
på 1860-talet. Västkustens största stad är San
Francisco i guldlandet Kalifornien, med en af
Stilla hafvets yppersta hamnar och ett hufvudsäte
för handeln på nämnda haf. På höglandet innanför
bergen ligger territoriet Utah kring Stora saltsjön,
där mormonernas besynnerliga sekt envist håller fast
vid sitt månggifte och under en sträng prästerlig
despotism uppnått en hög grad af välstånd. Föga mindre
än Förenta staterna är det canadiska riket, som lyder
under England och från Unionens norra gräns mellan
båda hafven når upp till Ishafvet. Till klimat och
naturalster liknar landet i ej ringa mån Sibirien, med
obeboeliga snöslätter i norr, omätliga, på pälsbärande
djur rika urskogar och slättmarker i söder, hvilka
sistnämnda i synnerhet kring sjön Winnipeg och dess
tillflöden i fruktbarhet täfla med Förenta staternas
bästa jord. På den vidsträckta ytan bo föga mer än
5 mill. människor. I snööknarna i norden kringstryka
några få eskimåer och i jaktmarkerna i det inre ett
något större antal indianer, som ännu föga bero af de

Utah med tabernaklet. hvita,
till hvilka de afyttra

villebråd och pälsverk. Den

hvita befolkningen utgöres till nära half ann an
million af fransmän, som under Englands välde starkt
förökat sig och med stor trohet bevarat sina från
hemlandet medförda seder och inrättningar. Återstoden
är delad mellan engelsmän, skottar, irländare och
ett mindre antal invandrare från nordliga Europas
fastland. Fransmän, irländare och en del skottar
äro romerska katoliker, hvilka utgöra nära halfva
befolkningen och därför äga m} eket stor makt,
under det återstoden liksom i Förenta staterna är
delad mellan en mängd protestantiska sekter. Vid de
amerikanska koloniernas älf all lyckades England åt
sig bevara det nyss eröfrade Canada, där det sedan
fört en mycket mild styrelse. Det egentliga Canada
sammanslot sig 1867 med de öfriga kringliggande
kolonierna till ett statsförbund, det canadiska riket,
som under Englands ledning åtnjuter den vidsträcktaste
själfstyrelse och utvecklat sig till en hög grad
af välstånd. Förbundsrikets författning är bildad
dels efter Englands, dels efter Förenta staternas
mönster. I spetsen för styrelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free