Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
som det aldrig skulle uppnått, om ej korstågen tagit
feodalherrarne i anspråk. På det gamla romarrikets
grund hade nya folk växt upp ur blandningen mellan
de infödda och folkvandringens germaner; och de
bygdemål, som undanträngt latinet, hade utbildat
sig till själfständiga språk - franska, spanska
med portugisiska, Provensalska och italienska. De
två senare voro de egentliga kul tur språken, i
synnerhet provengalskan, som genom sin ställning
mellan de andra en tid syntes kallad att varda de
latinska folkens hufvudspråk. Efter albigensernas
och södra Frankrikes kufvande intogs dock dess plats
af italienskan. Med påfvens hjälp hade Italiens
städer först haf da t sin frihet mot kejsaren och
förstodo nu äfven att värna den mot påfven själf. Mot
tidehvarfvets slut uppblomstrade Florens efter segern
öfver Pisa, som förut jämte Genua brutit morernas
sjömakt i västra Medelhafvet. Redan nu började täflan
om herraväldet på hafvet mellan Genua och Venedig,
hvars afskilda läge bland Adriatiska hafvets laguner
länge skyddat det mot tidens stormar och som klokt
begagnat sin ställning mellan de båda kejsardö-dömena
att trygga sin handelsmakt och anknyta vidsträckta
förbindelser. Snart stod det mot byzantinerna icke som
en lydstat, utan som en jämbördig stormakt, och dess
doge (hertig) Henrik Dandolo hämnades fruk-tansvärdt
en liden skymf, då han, mer än nittioårig, 1204 förde
en kors-fararehär till Konstantinopel eröfring. För
första gången föll den stolta staden i fiendehand och
undergick en barbarisk ödeläggelse; det byzan-tinska
riket ersattes med ett latinskt kejsardöme, som
eröfrarne på feodalvis delade mellan sig, hvarvid
Venedig behöll fjärdedelen, sedan Dandolo af böj t
den erbjudna kejsarkronan med det stolta svaret, att
han aktade för högre ära att vara republikens doge än
Byzanz’ kejsare. Det latinska riket var från början
dödsdömdt; skakadt af feodala strider och hotadt af
bulgarerna, som 1186 frigjort sig och återupprättat
sitt mäktiga rike, föll det redan 1261 för kejsaren
af Niccea, som i Asien bevarat en återstod af det
byzantinska riket. Detta var sålunda återställdt
under paleologernas ätt, men återvann aldrig sin
gamla glans. Hotadt med eröfring af Karl af Anjou,
inkräktaren af hohenstaufernas italienska rike,
tillställde det mot honom en resning, som bröt
ut i ett fruktans-värdt blodbad, den sicilianska
aftonsången (1282), och ledde till Siciliens
frigörelse under Konradins frände, konungen af
Aragonien, hvars rike nu en tid blef den härskande
makten i västra Medelhafvet.
Medan Italiens handelsstäder drogo all möjlig fördel
för sin sjöfart af korstågen och pilgrimsfärderna,
stodo de äfven på vänlig fot med morer och araber,
framför allt med Egypten, som nu var ett af de
rikaste land på jorden, där Kairo nära det gamla
Memfis höjde sig till en världsstad. Men under
det österlandet lyckats kasta de västerländska
korsfarararnes folkvandring tillbaka, hade båda de
stridande parterna så uttömt sina krafter, att deras
maktlöshet beredde en banad väg för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
