Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Ferdinand Magellan, en portugisisk äfventyrare
i spansk tjänst, lycka des kringsegla Sydamerika
genom det sund, som bär hans namn, och öfver Stilla
hafvets vida yta uppnå de Filippinska öarna. Där
fann han 1521 sin bane i en strid med infödingarne,
men hans kamrater nådde lyckligt de portugisiska
besittningarna och återkommo kring Goda hoppsudden
till Europa efter att lyckligt ha fullbordat den
första världsomseglingen.
Portugiserna hade under tiden i Indien grundat ett
mäktigt rike, som under ståthållarne Almeida och
Albuquerque (död 1516) bröt mo-rernas handelsmakt i
Indien och med sina flottor behärskade hafven ända
till Malakka. Därifrån framträngde portugiserna
1518 till Kina och 1544 till Japan, med hvilka riken
fredliga förbindelser inleddes, under det kristendomen
predikades för deras folk. De af spanjorerna upptäckta
Filippinerna stannade dock under deras välde, och det
sades gm Karl V, att solen ej gick ned i hans rike.
De otroliga skatter i guld och silfver, som
kommo öfver från Amerika, gjorde ej Spanien
rikare. Förvärfvade utan arbete, förslösades de lika
lätt, som de vunnits, men vållade under tiden en
oerhörd stegring i alla varupriser, i det guldets och
silfrets värde hastigt sjönk. Hvad som tillföll staten
kom Karl V väl till pass under hans många krig. Under
hela sin regering hade han med korta mellantider
att kämpa om Italien med Frankrikes ridderlige,
men lättsinnige konung Frans I. De numera nästan
förgätna skiftena i detta krig fängslade då mer än
något annat hela Europas uppmärksamhet, och båda
monarkerna sökte stärka hvar sin sak genom ett vidt
förgrenad! nät af politiska förbindelser. Därvid
ådrog sig Frans tadel öfver hela Europa genom att
mot Karl förbinda sig med kristenhetens arffiender,
turkarne, som då under Soliman den store (1519-1566)
stodo på höjden af sin makt, i det de rådde öfver ett
rike, större än det bysantinska under dess största
utsträckning, och med sina flottor gjorde hela
Medelhafvet osäkert. 1526 förlorade konung Ludvig II
af Ungern och Böhmen i slaget vid Mohacz mot dem krona
och lif; hans svåger och efterträdare Ferdinand, Karl
V:s broder, kunde endast rycka en del af riket från
dem, och 1529 hotade de själfva Wien. I stället för
att det behofts hela västerlandets samlade kraft för
att hålla dem stången sökte Frankrike deras förbund
mot kejsaren för att vinna Italien och skydda sig mot
faran att från alla sidor inklämmas mellan habsburgska
länder. De långvariga krigen kommo dock hvarken i
Frans’ eller Karls lifstid till ett afgörande slut,
men hindrade dock den senare att med odelad kraft egna
sig åt den mängd af stora och olikartade uppgifter,
som forelågo honom.
Dessa uppgifters lösning försvårades yttermera genom
en världshändelse af genomgripande vikt, som skulle
åstadkomma en väldig om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
