Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
låta ställa henne inför domstol och afrätta henne
(1587) - ett i historien dittills oerhördt fall,
som dock sedan icke blifvit utan efterföljd. Häraf
tog sig Filip II anledning att samla alla sitt rikes
krafter till ett fruktansvärdt angrepp på England,
hvars folk trofast slöt sig kring sin drottning till
värn för sitt land och sin tro. Men den ofantliga
flotta (armadan\ som Filip utrustat, förstördes af
stormar under sina irrfärder kring Englands kuster
(1588) utan att ha kunnat uträtta det minsta, och
Elisabet fortfor i ostörd ro till sin död att lägga
grunden till sitt rikes kommande storhet.
På fastlandet var det efter religionsfreden i Augsburg
hufvudsakligen de från dess bestämmelser undantagna
reformerta, som förde striden mot påfvekyrkan. Efter
Zwinglis våldsamma död 1531 öfvergick rörelsens
ledning till Johan Galvin (död 1564), och staden
Geneve blef för en tid dess hufvudhärd. Den
fann sitt mesta stöd hos den frihets-älskande
befolkningen i Schweiz och Nederländerna och
fick därför en folkligt-republikansk prägel, som
förblef främmande för den under furstlig ledning
stående lutherdomen. Nederländernas skilsmässa
från tyska riket grundlades i själfva verket, då
Karl Y lämnade landet till sonen Filip i stället
för till brodern Ferdinand, som efter honom blef
kejsare. Filip styrde det sona ett biland till
Spanien och gjorde efter sin vana allt, hvad han
kunde, för att utrota det reformerta kätteriet. Under
hans fanatiske ståthållare hertigen af Alba flammade
kättarbålen, och landets ädlaste män blödde under
bödelssvärdet, på samma gång folket retades genom
orättvisa pålagor. Öppet uppror utbröt 1572, och
i dess spets trädde den store fosterlandsvännen
hertig Vilhelm af Oranien. 1579 förenade sig de sju
norra landskapen till en förbundsstat, som efter
hufvudlandet vanligen kallades Holland. 1584 blef
Vilhelm mördad på jesuiternas anstiftan, och 1585
afgjordes genom Antwerpens fall de södra landskapens
beroende af Spanien och katolicismen, men i norr
fortsattes striden med lugn ihärdighet. De sjödugliga
holländarne blefvo snart mäktiga på hafvet och en
skräck för de spanska kolonierna; de lärde sig vägen
till Indien och borttogo efter hand de bästa af de
gamla portugisiska besittningarna samt utsträckte
under en storartad verksamhet sitt välde vida utöfver
deras gränser. I hemlandet utbildade sig under tiden
två partier, ett aristokratiskt-republikanskt och
ett ora-niskt under Vilhelms tappre son Moritz, som
sträfvade efter ärftligt herravälde; och denna motsats
har sedan länge hållits vid makt i landets historia.
Från Schweiz hade reformationen spridt sig till
Frankrike, där den trots alla förföljelser vann
stort insteg, särdeles i de gamla valden-sernas
och albigensernas bygder. Hugenotterna, som de
reformerta här kallades, voro snart ett mäktigt parti
med anhängare inom själfva konungahuset. Krigen mot
habsburgska huset upphörde efter 1559, utan
Enhvar sin egen lärare,
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
