Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
baka från Mexiko. Napoleon kände sig för svag för ett
krig med den mäktiga republiken och måste finna sig
i den förödmjukelsen att följa dess uppmaning och
hemkalla sina trupper. Den unge kejsar Maximilian,
som låtit locka sig ut till Mexiko i hopp att där
kunna utföra en stor kulturuppgift, såg sig sålunda
lämnad i sticket, men alltför stolt att rädda sitt lif
genom en flykt, som skulle fästa feghetens vanära vid
hans namn, föredrog han att med sina få återstående
trogna dela den yttersta faran, blef omsider fången
och af den republikanske presidenten Juarez dömd att
skjutas (1867).
Det mexikanska försöket, som fått en så skymflig
utgång, hade medtagit en god del af Frankrikes
krafter, och ej nog därmed, det hade ock medverkat
att binda dess händer vid de viktiga tilldragelser,
som under tiden timat i Europa. Där hade på den
politiska skådebanan framträdt en statsman, som
snart skulle göra Frankrikes kejsare första rangen
sridig. I Preussen hade 1861 med Wilhelm I en ny
konung bestigit tronen - en gammal sträf soldat,
illa sedd af folket för sitt bistra uppträdande
under revolutionen 1848. Till sin förste minister
hade ’denne 1862 kallat Otto von Bismarck, en
brandenburgisk adelsman, som 1848 uppträdt ytterst
fientligt mot de då frambrytande tidsrörelserna och
som sedan gått in på den diplomatiska banan, Hans
utnämning hälsades med missnöje, och få voro de,
som i honom anade
den väldige omdanaren af Tysklands och Europas
öden. Men Bismarck hade alltifrån början klart och
bestämdt fattat sin uppgift och grep sig genast
med en oerhörd viljekraft och beslutsamhet an med
dess förverkligande. Han hade tydligen insett,
att på fredlig väg, med riksdagsförhandlingar och
diplomatiska noter, vore intet att vinna för Tysklands
enhet, och händelserna 1848 gåfvo honom blott alltför
rätt. »Endast med blod och järn», sade han, »kunde det
tyska enhetsverket slutgiltigt genomföras», och efter
denna åsikt skred han raskt till verket. Preussen hade
redan under nydaningstiden efter slaget vid Jena fått
sin här ombildad på den allmänna värnpliktens grund,
men hären behöfde ytterligare stärkas för att kunna
genomföra det stora mål han
Bismarck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
