Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Katalektiska och hyperkatalektiska dipodier kunna lika
väl förekomma inuti en versrad som i slutet af den.
Förutom de rytmiska versfötterna förekomma äfven
någon gång de båda orytmiska, i och för sig själfva
hvarken fallande eller stigande
spondén, som består af två betonade stafvelser
(–––-), t. ex. grefskap,
och pyrrikiern, som består af två obetonade stafvelser
(^ ^), t. ex. participändelserna -ende och -ande.
Alltefter fötternas antal indelas verserna i två-,
tre-, fyra-, fem-och sexfotade. Mer än sexfotade
verser är ovanligt.
Grenom att på ett visst sätt sammanställa flere enkla
eller sammansatta versfötter till en vers får man
bestämda versslag.
Den närmaste enheten inom versbyggnadsläran
näst versen är strofen, som uppkommer genom en
sammansättning af flere verser.
De vanligast förekommande versslag och strofer äro:
I den antika poesien: Hexametern. Denna tecknas
sålunda:
Den består af sex daktyler, af hvilka de fyra första
kunna utbytas mot spondeer och den sjette och sista är
ofullständig eller kan bytas mot en spondé. Efter den
tredje daktylens betonade stafvelse inträder vanligen
takthvila eller cesur, d. v. s. denna staf velse
måste då afsluta ett ord, så att den första obetonade
stafvelsen i samma daktyl alltid börjar nytt ord.
Hexametern är, som sagdt, det episka versmättet;
på den äro den klassiska poesiens alla stora episka
dikter affattade.
Pentametern. Denna tecknas sålunda:
Den består af sex daktyler, af hvilka den tredje och
sjette äro ofullständiga, i det att af dem blott den
betonade första stafvelsen finns kvar. Den första och
andra daktylen kunna utbytas mot spondeer. Efter den
ofullständiga tredje inträder alltid cesur.
En pentameter är, kan man äfven säga, sammansatt
af den del af hexametern, som föregår dess cesur,
upprepad två gånger.
Pentametern förekommer aldrig ensam, utan blott i
sällskap med hexametern, så att en hexameter följes
af en pentameter. Detta versmått, som är det för den
klassiska elegien karakteristiska, kallas distikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
