Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
genom sin friskhet förebåda den nydaning
nästa period skall föra med sig.
Inom dramatiken framträder nu den nya konstformen
operan, drama med musik.
Som vi sagt, var det ur herdedramat den utvecklade
sig. Dess härd var Florens.
Den förste textförfattare af betydelse var Einuccini.
Fullt utvecklad, med kör och balett, framträder operan
emellertid först hos Monteverde, död 1607.
Operan skiljer sig nu i opera seria (tragisk o.) och
opera buffa (komisk o.).
Af det förra slaget ha vi att anteckna Monteverdes
Ariadne.
Sin höjdpunkt når operan under denna epok i
Meta-stasios libretter. Metastasio är en fulländad
ordkonstnär, och hela den mjuka, men konstlade elegans
konstformen ännu hade se vi i all sin glans utvecklas
i hans 26 operatexter.
Lustspelet har under denna tid två framstående
representanter, Groldoni och Grozzi.
Carlo Goldoni, Italiens Moliére, föddes i Venedig
1707 och dog i Paris 1792.
Hans komedier äro byggda efter klassiskt mönster,
korrekta i stilen, ha en fly-taijde, naturlig dialog
och äro förträffliga sedeskildringar.
Carlo Gozzi, född 1722, död 1802, närmade sig mera
folkkomedien. Hans dramer äro ej på långt när så
regelbundna som Groldonis och ha ofta, åtminstone
delvis, improviserad dialog, men utmärka sig för stor
friskhet och ett fint romantiskt drag, då Groldoni
är mera abstrakt klassisk.
Inom tragedien råder i motsats till andra diktarters
barockstil den strängaste abstrakt klassiska
stil. Pjeserna äro mera retoriska än poetiska samt
strängt regelrätta. Den förnämste tragöden under
tidehvarfvet är piemontesaren Alfieri, född 1749,
död 1803. Hans nästan
Goldoni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
