Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
Dialogen i så väl andliga som världsliga spel är
i regeln på vers, den från romanserna kända formen
redondillas. De världsliga spelen delas i allmänhet
i tre akter, men med många scenförändringar eller
tablåer. Före de andliga spelen gafs vanligen en
prolog, den s. k. loan. Under mellanakterna i så
väl andliga som världsliga spel sköt man ofta in
en s. k. entremes, ett kort farsartadt mellanspel
utan sammanhang med det drama det hängdes fast
vid, vanligen framställande någon burlesk scen ur
folklifvet.
Den karakter, som fyller det andliga dramat, är
naturligtvis en glödande troshänförelse med afgjordt
mystisk katolsk prägel. Samma känsla, en svärmiskt
glödande tro och ett oförsonligt hat till de otrogna,
uppammadt under striderna mot morerna och förut
framträdande i folkepiken, återfinner man äfven i det
världsliga dramat jämte en stolt, lättretlig och till
öfverdrifter ledande hedersuppfattning. Tillägga vi
en af det i landet härskande styrelsesättet fostrad
blind lydnad och vördnad for konungen, ha vi redogjort
för de faktorer, som djupast ingripa i de spanska
dramernas handling, sådana de, fullt utbildade,
te sig.
Tredje tidrymden.
Den klassiska epoken. Dramats och romanens tid. Slutet
af 1500- samt 1600-talet.
Spanien hade nu hunnit höjden af yttre storhet. Den
inre freden var betryggad, och det hade, sedan Karl I,
»den monark, i hvars stater solen aldrig gick ned»,
besteg tronen, blifvit Europas förnämsta stormakt.
Storheten gick visserligen genom Filip II:s
halsstarrighet och hans efterträdares slöhet fort sin
kos, och i landet kväfdes under inkvisitionens och
kungamaktens förenade tryck hvarje gnista af andlig
och borgerlig frihet. Men detta senare ingick så i
Spaniens hela katolskt-religiösa åskådning, att det
ej hade samma inverkan, som det skulle ha haft på ett
annat folk. Det förra kände man icke ännu tecknen
till. Folkets krafter voro spända till sin höjd,
och när de politiska ansträngningarna voro förbi och
fienderna besegrade, togo dessa krafter sitt utlopp
i litteraturen, som nu fick sin klassiska epok.
Som vi redan nämnt, är det framför allt dramat, som
nu når sin blomstring. Men äfven epiken, i den form
Mendoza i sin Lazarillo gifvit den, den realistiska
romanen, når nu sin höjdpunkt.
Här är det Spaniens kanske mäktigaste snille Miguel
de Cervantes Saavedray som för utvecklingen till
dess spets.
Cervantes föddes 1547 i Alcala de Henarez. Sina
studier fullbordade han vid universitetet
i Salamanca. Länge fick han dock ej förbli
där. Brödbekymren, som under hela hans lif förföljde
den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
