Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
spel En bättrad vildhjärna. Detta är nämligen en
bearbetning af den engelske författaren Steeles pjes
A lying lover (En lögnaktig älskare), som åter är
grundadt på Corneilles Le menteur (Ljugaren), som i
sin ordning är en efterbildning af Alarcons stycke.
Slutligen ha vi att nämna Guillen de Castro, död 1631,
hvars dramatiska framställning af nationalhjälten Cids
bedrifter var grundvalen för Corneilles drama Cid.
Viktigare än dessa tre blir emellertid den man, som,
när Löpe var död, upptog hans mantel och blef den
spanska teaterns förklarade härskare, den skald,
i hvars stycken det spanska dramats nationella
egendomligheter äro drifna till sin yttersta
spets, Pedro Calderon de la Bar ca.
Calderon föddes i Madrid 1600. Han studerade först,
men liksom Löpe blef han sedan soldat och till
sist präst. Hans lif förflöt i lugn och lycka,
skyd-dadt för alla bekymmer. Han blef genom sitt
skriftställarskap snart folkets gunstling och
beskyddades och omhuldades på allt sätt af den
konstälskande Filip IV. Han afled 1681 i Madrid.
I CalderoDS dramer finna vi en omsorgsfullare
planläggning än i Löpe de Vegas, men i öfrigt bära
de samma drag, blott med den skilnaden, att det
folkligt realistiska element, som fanns hos Löpe,
hos Calderon i allmänhet vikit bort. Han för
oss in i en färgglänsande idealvärld, där fantasien
slösar alla sina rikaste skatter, men där vi icke
längre stå på den verklighetens grund som hos
Löpe. Ämnena äro ofta sagolika, och behandlingen
har en starkt mystisk prägel. Hans katolskt
renläriga fromhet stegras ofta till en nästan sjuklig
glöd. Detta gör, att en del af de ämnen han behandlar
bli oss främmande, men språket har en rusande skönhet
och prakt. Hans bland oss mest kända dramer torde
vara det fantastiska sagospelet Lifvet en dröm
samt hans mest verklighetstrogna drama Domaren i
Zalamea. Möjligen ännu mera karakteristiska för hans
spanskt katolska och kungaundergifna lynne äro dock
Tillbedjan af
Calderon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
