Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Christopher Marlowe själf var i lif som i skrifsätt
en varmblodig, dådlysten son af sin tid. Hans lif
är själft ett drama med dess strider, segrar och
slutliga katastrof.
Född 1562, dog han, endast trettioett år gammal,
i en duell, framkallad af en simpel kärleksaffär.
Hans mest karakteristiska dramer äro Faust, där
all renässansens otyglade törst efter njutning och
verksamhet tager mandom, det historiska stycket Edvard
II, som betecknar en öfvergång från det gamla episka
kompositionssättet till det, som Shakespeare utbildar
i sina historiska dramer, samt Juden från Malta,
en kraftig, men ensidig karaktersbild.
Bland Marlowes efterföljare må vi blott nämna den
lärde, men af sina lidelser behärskade Oreene,
som i sin Finner of Wakefield (Skogvaktaren i
W.) drager in folk-lifsbilder i dramat, Lodge, hvars
karaktersteckning är mera utbildad än de andras,
samt den kraftige, men bloddrypande Kyd.
Snart framträder emellertid ur kretsen den, som
var bestämd att en gång öfverglänsa mästaren lika
mycket, som denne öfverglänste lärjungarne, William
Shakspeare, den moderna tidens största dramatiska
snille.
Shakspeare föddes i Stratford 1564. Hans födelsedag
är obekant, men han döptes den 26 april.
Han fick en för sin tid
rätt god skolbildning, men gaf sig snart ut i världen,
gifte sig tidigt, hade många äfventyr för sig och
strofvade vida omkring, måhända ända till Italien.
1586 eller 1587 kom han till London, där han till en
början lif-närde sig med litet af hvarje, tills han
hamnade som skådespelare. Marlowes skola blomstrade
nu; med den kände han f rändskap, och han drogs snart
från aktörens kall till författarens.
Som dramaturg är det han nu är mest känd, men på sin
egen tid vann han kanske större anseende genom de
episka och lyriska dikter han gaf ut. Vi nämna dem här
endast i förbigående, de båda episka dikterna Venus
och Adonis samt Lucretia, hållna i tidens på en gång
Shakspeare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
