Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
betecknande för den s. k. första schlesiska
skolan. Men snart blef man trött på det retoriskt
torra i den stil detta födde. Den italienska
marinismen lockade författarnes håg; de veka
herdespelen och de på samma gång svulstiga och
blodiga efterklangspoeterna erbjuda effektfulla
mönsterbilder att härma. Denna riktning, förmedlad af
den s. k. Pegnitzschäferskolan, når sin fulländniijg
hos den andra schlesiska skolan.
De diktarter, som odlas, äro förnämligast lyrik och
dramatik. Inom lyriken söker man under periodens
början klarhet och formstränghet; under dess slut
blir svulsten förhärskande.
Som den förra riktningens målsman kan man sätta Martin
Opitz, som den senares Hoffmawswaldau och Lohenstein.
En särskild plats intager psalmlyriken. Den utvecklar
sig i de under förra perioden antydda riktningarna,
den subjektiva, representerad af pietisterna, och
den dogmatiska af de ortodoxa.
Dramat stannade under kriget i sin utveckling. När
det sedan upptogs, var det alldeles förvildadt. Det
folkliga elementet hade öfvergått till råhet
i tragedien, till plumphet i komedien. Det
tragiska representerades af de bullersamma Haupt-
und Staataktionerna, till sin anläggning episka
framställningar af krigsbuller och rysligheter, det
komiska af Hanswurstkomedierna, ett slags utveckling
af förra tiders grof-korniga Schwänke.
Kyggande tillbaka för dessa råa former, gick Opitz
att efterbilda fransmännen och romarne. Hans exempel
följes af Oryphius. Hos dem båda kommer jämte stel
korrekthet gräslighet, hos den andra schlesiska
skolans dramatiker dessutom den svulstiga stilen in.
Jämte de tragiska dramerna, där man formar sig
efter fransmännen, efterbildar man i herdespel och
tillfällighetsstycken den italienska riktning, som
förebådade och öfvergick till operan.
Prosalitteraturen sysslar mest med didaktiska spörsmål
och Öfvergår mot slutet till filosofiska. I periodens
början härska pietisterna med Spener samt de ortodoxa;
sedan börja, förebådade af Leibnitz, med Thomasius
och Wolf upplysningstidehvarfvets idéer att tränga in.
Vi närma oss nu den nationella lyftning, som inom
poesiens värld påbörjas af en del skalder, som, trötta
vid det främmande krämet, förorda en återgång till
naturen. Främst bland dem står redan tidigt Weise,
ehuru hans sträfvanden ej ännu buro frukt.
Sjette tidrymden,
Den nationella lyftningen. 1725-1770
Tillståndet i landet var i politiskt hänseende
förtvifladt. Frihets-och enhetskänslan var död,
och vid furstehofven gingo förtryck och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
