Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Sin första och rikaste utveckling tog litteraturen på
Island, där cddadikterna och de historiska sagorna
uppstodo. Om dem ha vi redan talat i sammanhang med
medeltidens litteratur i dess helhet.
Att samma myter och sagor behandlades i Sverige som på
Island är, af flere tecken att döma, antagligt. Men
af denna tids svenska litteratur ha vi icke något
annat i behåll än de korta inskrifterna pä våra
talrika runstenar.
Vår litteraturhistoria börjar först med medeltiden,
då katolicismen kommer med nya impulser och förebilder
från utlandet.
Inom den vetenskapliga litteraturen har sedan
vid flere tillfällen Sverige gått i spetsen för
utvecklingen; men på skönlitteraturens område
har vår rol i det hela varit mindre betydande och
själfständig. Man kan epok för epok ända in i vår
egen tid följa, hur vi’hämtat våra mönster utifrån och
följt smaken i det för tillfället tongifvande landet.
Diktkonsten har antagit nationella former och
egendomligheter, men uppslagen ha kommit från
främmande håll.
Under medeltiden gå en del gamla nationella toner
igen i landskapslagarna, men litteraturen i sin helhet
får sin prägel från utlandet, förmedlad, sorn den är,
af bildningens gemensamma stamhärd under den tiden,
kyrkan.
Ett nytt skede bryter äfven i litteraturen in med
reformationen. Det är humanismen, sådan den gestaltar
sig i Tyskland, som då kommer till väldet, Denna
strömning efterföljas under vår politiska storhetstid
af en renässansodling, som först söker sina förebilder
i antiken, men sedan öfvergår till att finna dem i
den form renässansen inot sitt slut antog, i Italien
hos marinisterna, i Tyskland hos den andra schlesiska
skolan. Under frihetstiden vända sig våra författare
dels till England för att finna sina förebilder och
dels till Frankrike, där den abstrakta klassiciteten
blomstrar. Med Gustaf IILs tidehvarf blir den franska
upplysningslitteraturen, som i sin form ännu bär
klassicite-tens hela prägel, vår mönsterskola. Under
vårt eget århundrade börjar här som annorstädes en
reaktion mot klassiciteten. Denna reaktion är dels
af romantisk, dels af nationell art.
Romantikerna söka sina förebilder i Tyskland, de
nationella författarne ändtligen inom vårt eget land,
i den nordiska forntiden.
Efter en kort epok af efterklang har äfven hos
oss romantikens ideal efterföljts af realismen,
men på samma gång har den hos en del författare
börjande nationella utvecklingen efterträdts af en
ren efter-bildning af moderna franska, danska och
norska förebilder.
Vi få alltså i vår litteraturhistoria följande
tidrymder:
Första tidrymden. Medeltiden. Katolskt
inflytande. 1100–1500.
Andra tidrymden. Reformationstiden. Humanism. Tyskt
inflytande. 1500-talet.
Enhvar sin egen lärare.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
