Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur och konsthistoria
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hebreiska texterna, Nya testamentet var
färdigtryckt 1526, det gamla 1540. Hela bibeln
utkom första gången på svenska 1541. Vi äga
dessutom af Laurentius Petris hand predikningar
och psalmöfversättningar.
Bland tidens öfriga litteratur intaga, som sagdt,
uppbyggelseskrifterna största rummet. Mot tidrymdens
slut märkes dock en förändring. De religiösa
och sedelärande intressena lämna rum äfven för
andra. Humanismen börjar efterträdas af renässansen.
Tredje tidrymden.
Stormaktstiden. Renässansen. Antikt och
italienskt-tyskt inflytande. 1600-talet.
Litteraturen genomlöper under denna epok tre
olika skeden. Först kommer en tid, då Messenius
är den förnämsta personligheten, under hvilken
öfvergången från den föregående perioden förmedlas,
då det sedelärande syftet ännu finns kvar, ehuru ej
behärskande. Sedan följer med Stjernhjelm en tid,
då litteraturen väl från uppbyggelselitteratur gått
öfver till mera ren skönlitteratur, men då den ännu
är värdig och kraftig och då mönsterbilderna sökas
inom antiken. Till sist framträda under Karlarne
två motsatta riktningar, den ena representerad
af Rudbecks sträfvan att i fosterländsk stolthet
åt Sverige häfda platsen som Europas, ja, jordens
äldsta och ärorikaste land, nationernas vagga, och
som fördjupar sig i mera fantastiska än vetenskapliga
studier af forntiden. Den andra, som är mera rent
skönlitterär, går fortfarande i skola hos utländingen,
men ej hos romarne, utan hos Italiens och Tysklands
samtida senrenässans- och barockförfattare.
Voro resultaten af tidens kulturarbete ej i litterärt
hänseende jämförliga med de andra stormakternas,
voro dock sträfvandena, framför allt när man tager de
ständiga krigen i betraktande, allt erkännande värda.
Odlingen understöddes icke blott på det frikostigaste
sätt af furstarne, alltifrån Gustaf Adolf
till Karl XII, utan äfven af mecenater bland
adeln. Skolundervisningen främjades, och
vetenskapsidkarne hedrades på alla sätt. Till
Kristinas lysande hof samlades ej blott Sveriges,
utan äfven många af det öfriga Europas förnämsta
lärda, t. ex. Cartesius och Hugo Grotius. Äfven
som författare utmärkte sig flere af furstarne.
Gustaf II Adolf t. ex. var en utmärkt talare och
framträdde med sin Karl IX:s historia som historisk
skriftställare.
Öfvergången från humanism till renässans
representeras, som sagdt, af Johannes Messenius
(1579—1636).
Denne märklige man var en af sin tids lärdaste och
mest begåfvade personer, men hans vacklande karakter
satte honom ofta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/enhvar/1041.html
