Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
krets, men äro genom sin friskhet och sitt sprittande
skalkaktig%a behag-lika njutbara för alla tider. I
synnerhet inom idyllen och satiren har hon skapat
mästerverk. Allbekanta äro t. ex. hennes Den glada
festen och Grefvinnans besök.
Främst bland de på större frihet och natur
ropande författarne står, som sagdt, Thomas Thorild
(1759-1808). Hans ryktbarhet grundlades af den strid,
i hvilken han vid sitt första framträdande råkade med
Kellgren. Som skald var han af mindre betydelse, och
här stod han långt tillbaka för sin motståndare. Som
tänkare och estetiker var han däremot ett banbrytande
snille, som icke blott öppnade sin motståndares ögon
för mycket, som förut var honom främmande, utan äfven
genom sin blick för de nya rörelserna i Tj^sklands
och Englands litteratur blef en föregångare till den
sedan frambrytande romantiken.
Natur och känsla, för hvilka Thorild teoretiskt
kämpat, funno sitt starkaste och lyckligaste utbrott i
dikten hos Bengt Lidner (1757- 1793). De tyglades dock
ej hos honom af konstnärlig behärskning, och Lidner
blef i sin sång och sitt lif en disharmonisk natur,
som höll mindre, än han lofvade. Sublimt hänförda
toner klinga oss dock till mötes i några af hans
dikter, exempelvis Spastaras död.
Till den tredje gruppen hör Sveriges största
sångarsnille Karl Mikael Bellman (1740-1795).
Till tiden kom Bellman först Anna
Maria Lenngren.
bland den gustavianska tidens skalder, och en del
af hans verksamhet föll under förra perioden. Men
sin plats har han dock under Grustafs, ty med den
räknade han sin andliga frändskap. Bellman är vår
mest nationelle skald eller rättare sångare, ty
ord och musik äro i hans dikter förenade till ett
oupplösligt helt. Det är Sveriges och särskildt
Stockholms härliga natur och brokiga folklif, som
eldat honom till hans ofta improviserade sånger. Han
har tagit dem på bar gärning, sådana de tedde sig
för hans blick, och framställt dem genom mediet af
sin humorististiska uppfattning. Detta skänker dem
det egendomliga behag, som förtager det låga hos
stoffet och höjer dem till fantasiens fria och sköna
värld, på samma gång som de äro en trogen af bild af
verklighetens bundna och förvända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
