- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:481

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

481

arkiens och feodalisinens tryck i den romanska och
den himlasträfvande religiösa entusiasmen i den
götiska stilen.

Det grekiska templet är en kolonnbyggnad af sten med
platt tak. Bildande en fast afslutad helhet för sig,
är det rikast utbildadt till det yttre, enklare till
sitt inre.

Det reser sig från en terrassliknande underbyggnad
med rektangulärt grundplan. Dess längd är ofta dess
dubbla bredd. Det omgifves vanligen rundt om af en
kolonnrad eller har åtminstone på den främre kortsidan
en kolonnad. Denna uppbär bjälkklaget och det svagt
sluttande gafveltaket.

Innanför kolonnraden ligger den af mäktiga
kvaderstenar uppförda byggnaden, som består af en
förhall, själfva tempelrummet eller cellan samt bakom
denna ytterligare ett eller två ruin. Några fönster
äger templet i regeln ej, utan sitt ljus får det dels
genom den stora ingångsdörren, dels genom cellans
vanligen öppna rum.

Plan af ett grekiskt tempel.

Templen kunna, sade vi, helt och hållet omgifvas af
en kolonnad, de kallas då peripteraltempel. Någon
gång är kolonnraden dubbel; man ger dem dä namnet
dipteraltempel.

Men stundom ha de endast kolonner på
kortsidorna. Finns det kolonner både på den främre och
bakre kortsidan, kallar man templet en amfiprostylos;
finnas de endast på den främre, benämner man det
prostylos. Sträcka sig kolonnerna ej framför hela
kortsidan, utan långsidornas väggar skjuta fram i
linje med kolonnraden och kolonnerna blott stå mellan
dessa, kallar man templet ett templum in antis.

Kolonnernas antal är på kortsidan alltid jämnt,
så att de lämna ingångsdörren fri.

Inuti cellan gick äfven ofta en kolonnad. Innanför
denna var taket vanligen öppet, så att ljuset
strömmade direkt ned i cellan på den där stående
gudabilden. Templet kallades i så fall hypetralt.

Enhvar sin egen lärare.

31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/1085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free