Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 .
med en bågfris emellan; kring koret och andra
viktigare delar ersättas dessa stundom af öppna
gallerier.
Hufvudfasadens dörr har ett half rundt tympanon,
och öfver den ligger ett stort cirkelformigt sä
kalladt hjulfönster.
I allmänhet ser man i kyrkans yttre utstyrsel en
sträfvan att utmärka grunddragen i dess konstruktion
och inre indelning.
Naturligtvis företer stilen emellertid en ganska
olikartad karakter i olika land.
l Tyskland, där den är själfständigast utbildad,
skilja vi mellan tre olika grupper. Dels funnos
i de sachsiska landen kyrkor med platt tak, såsom
t. ex. G-odehardskyrkan i Hildesheim, dels hvalfkyrkor
i Rhentrakten, såsom kyrkorna i Mainz och Speier,
och sin höjdpunkt når den tyska romanska arkitekturen
i domen i Bamberg, där båda skolornas egendomligheter
sammansmält.
En särskild grupp bilda kyrkorna i nordöstra Tyskland,
i hvilkas bildning teglet kommit till användning
och nödvändiggjort vissa modifikationer och där
ytdekorationen mycket fått träda i den kraftiga
profileringens ställe.
l Frankrike härskar, framför allt i södern,
tunnhvalfvet, såsom i domen i Toulouse. I norden
utbildas en kraftig, men kärf stil med uppåtsträfvande
torn.
I Italien förete de romanska kyrkobyggnaderna i regeln
den egendomligheten, att klocktornet fortfarande
bildar en fristående byggnad för sig. Man kan
dessutom skarpt skilja mellan två olika grupper:
den, som ansluter sig till basilike-formen, och
den, som, följande byzan-tinska mönster, närmar sig
centralbyggnadsformen.
De romerska kyrkorna hålla i allmänhet fast vid
basilikeformen. Af de andra är San-Marco-kyrkan i
Venedig den mest lysande representanten.
På Sicilien märker man genom spetsbågens inträdande
inflytande från islam. Praktfull är där domen
i Palermo.
I Spanien visa de romanska kyrkorna först inflytande
af de sydfranska, sedan af morernas byggnadskonst.
I England ha de romanska kyrkorna grofva pelare,
men eget nog ha de lätta, platta trätak öfver
hufvudskeppet. Däremot äro sidoskeppen i allmänhet
hvälfda.
I Skandinavien märkas inflytanden från olika håll:
i Danmark i Roeskildes domkyrka från de öst-tyska
tegelkyrkorna, i Trondhjems domkyrka i Norge visar
sig i tvärskeppet och kapitelhuset, som än i dag äro
romanska, engelskt inflytande och i Sverige i Lunds
domkyrka inflytande från rhengruppen.
Mest originella äro de norska träkyrkorna från denna
tid, med ett öfver allt af låga gångar omgifvet
kvadratiskt midtrum, tak med synligt bjälklag och
utomkring omgifna af ett öppet galleri. Taket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
