Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
fasaden och ett öfver skeppens korsning. Dessutom
förses hvarje sträf-pelare med ett litet torn, en
s. k. fial.
Liksom väggarna delas tornens murar i pelare och höga
fönster, och spirorna resa sig höga och spetsiga i
luften, lifvade utefter sina kanter af små stenblommor
eller krabbor samt öfverst krönta af en korsblomma.
Hufvudfasaden får en rik utsmyckning. Den spetsigt
hvälfda porten bildar ett perspektiviskt hvalf,
prydt-med kolonner och bildstoder under prydliga
baldakiner.
Öfver den ha vi det stora runda fönstret kvar, siradt
med rikt rosverk.
Den vertikala indelningen af byggnaden utmärkes af
sträf pelarna, fialerna och spirorna, den horisontala
af fasadens olika våningar och gallerier.’
Slutligen är kyrkan både in- och utvändigt prydd
med en massa s.kulpturframställningar, statyer,
fantastiska djurbilder och strängt stiliserade
bladornament.
Gotiken genomlöper tre utvecklingsskeden. Det första
är strängast och enklast. Denna tidrymd räcker från
midten af 1100- till början af 1200-talet. Dess
’blomstring inträder under 1200-talet. Då är den
dj arf väst och klarast. På 1300-talet vinner den
i prakt, men förlorar i klarhet. Dekoreringen blir
alltmer fantastisk. Detta märkes bäst på fönstren,
i hvilkas rosverk man börjar efterbilda eldtungor och
fiskblåsor. Yi äro inne på den s. k. flamboyentstilen.
G-otikens hemland är Frankrike, och här framträder
den i all sin storhet och egendomlighet.
Den första utbildade gotiska kyrkobyggnaden är S:t
Denis vid Paris.
Den franska gotiken utmärker sig genom sitt stränga
genomförande af systemet både i fråga om plan och
konstruktion.
På den stränga stilen lämna katedralerna i Chartres
och Reims samt Notre Dame i Paris prof, på den rika
och fria katedralerna i Beau-vais och Rouen samt på
flamboyentstilen Normandiets kyrkobyggnader.
l Nederländerna framträder gotiken framför allt i
profanbyggnaderna, stadshusen och gillenas hus med
deras höga klocktorn och spetsiga gaflar.
Städerna ha nu framträdt som en makt bredvid kyrkan
och riddar-ståndet, och arkitekturen, som under
den romanska epoken mest tjänade kyrkans behof,
börjar nu äfven att träda i tjänst hos städernas
rika borgerskap.
Den tyska gotiken är senare än den franska och
ansluter sig till en början till denna. Rikast och
praktfullast är inom denna gren den ryktbara domen
i Köln med dess väldiga hvalf, rika kapellkrans och
jättehöga dubbeltorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
